Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola
Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola
Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
7<br />
Förord<br />
Nedan följer en kartläggning av finskan hos sverigefinska studenter, som<br />
befinner sig i det språkliga utvecklingsskede då de ämnar studera finska på<br />
högskolenivå. Deras språkliga kunskaper varierar dock betydligt, både<br />
individuellt och alltmer också mellan studenter. Det finns också en allmän<br />
tendens idag som går mot allt svagare skriftspråklig kompetens bland<br />
sverigefinska studenter som kommer till finskundervisningen på högre nivåer.<br />
Detta beror främst på den allt sämre tillgången på undervisning i finska i<br />
ungdomsskolan. Likaså minskar antalet studenter som i hemmen använder<br />
finska i den utsträckning som garanterar dess tradering från en generation till en<br />
nästa. Frågan om tillgång och efterfrågan är sin tur avhängig både samhälleliga<br />
och de finsktalandes egna attityder till värdet av att lära sig finska till en hög<br />
kompetensnivå.<br />
Studien utgör en pilotstudie, som finansierades i slutskedet av det<br />
tidigare Skolverkets sammanhållna verksamhet. FD Anne Nesser har för<br />
projektets räkning skrivit <strong>rapporten</strong> och sammanfattat studiens resultat. Jag<br />
tackar henne varmt för arbetet och sammanställningen av <strong>rapporten</strong>s huvuddel.<br />
Jag vill här också passa på och tacka FD Raija Kangassalo för den praktiska<br />
hjälp hon bistod med, rörande både utarbetandet av flera av de preliminära<br />
testen och insamlingen av delar av materialet. Då pilotstudien, såsom nedan<br />
konstateras i större detalj, inte fick sin fortsättning i ett regelrätt projekt enligt<br />
den ursprungliga planen, underlättade Kangassalos insatser betydligt denna<br />
studies genomförande. Med hänsyn tagen till de praktiska och tidsmässiga<br />
begränsningar som till slut utgjorde ramarna för Nessers arbete, har denna hjälp<br />
varit mycket värdefull. 1<br />
Jag vill vidare tacka Antti Ylikiiskilä, Högskolan Dalarna, och Raija<br />
Kangassalo, <strong>Mälardalens</strong> <strong>högskola</strong>, för kommentarer till <strong>rapporten</strong>. De<br />
eventuella kvarvarande bristerna är författarnas ansvar.<br />
Eskilstuna, 14 november 2007<br />
Jarmo Lainio, projektledare<br />
1<br />
Även andra praktiska problem utom kontroll för projektet tillstötte under arbetets gång, vilket lett till en<br />
fördröjd utgivning av <strong>rapporten</strong>.