Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

49
En informant har huvudordet i essiv plural (paras ystävinä), vilket trots allt
kanske inte är så främmande, då essiven fungerar som kasus för
predikativadverbial, men informanten har inte kongruensböjt attributet. Många
har skrivit nominativ plural (parhaat ystävät), vilket är acceptabelt. Däremot är
inte nominativ pluralformen onnelliset acceptabel i detta sammanhang.
Det kan vara svårt att se vilket kasus informanten avser med
onnelietä, kanske kan -tä i alla fall tolkas som en partitivändelse. Ingen har
skrivit partitiv singular parasta ystävää men flera informanter skriver partitiv
singularformen onnellista.
I en sats i testet har tre luckor lämnats så att informanten själv fick
välja satstyp:
__________________ _______________ oli niin _______________,
Kotimatka lentokone rauhallinen että minä
nukahdin heti.
Det fanns således flera olika alternativ att välja mellan:
1) Kotimatkalla lentokoneessa oli niin rauhallista
’På hemresan var det så lugnt i flygplanet’
2) Kotimatka lentokoneessa oli niin rauhallinen
’Hemresan i flygplanet var så lugn’
3) Kotimatkalla lentokone oli niin rauhallinen
’På hemresan var flygplanet så lugnt’
Sats 3 verkar kanske lite konstruerad men kan tolkas med liknande betydelse
som sats 1 (’flyget var lugnt’), predikativet är då korrekt i nominativ till
subjektet lentokone. För de flesta har denna sats inte berett några svårigheter alls
medan det för ett fåtal, samtliga i Sv-gruppen, har vållat en hel del problem. Den
vanligaste avvikelsen är följande:
Kotimatkalla lentokoneella oli niin rauhallinen
’På hemresan på planet var det så lugn’
Det är många komponenter som ska pusslas ihop i en och samma sats, och om
informanten börjat med två självständiga adverbial i början av satsen, kan
bildandet av partitiv av ett komplext ord i slutet av satsen bli ganska
komplicerat.
En av de oftast förekommande feltyperna vid val av kasus i denna
undersökning är att informanterna väljer fel kasusserie, alltså yttre lokalkasus i
stället för inre lokalkasus och vice versa. Det stämmer väl med tidigare
undersökningar (Janulf 1998: 253; Tuomela 2001: 142). Även i Lähdemäkis
(1995: 96-99) undersökning återfinns dessa feltyper, det är dock något vanligare
att informanten väljer inre lokalkasus i stället för yttre lokalkasus. Ännu mer
frekvent lokalkasusfel i Lähdemäkis (1995: 94-99) undersökning är att