30.07.2013 Views

Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

50<br />

informanten väljer befintlighetskasus i stället för riktningskasus eller fel<br />

riktningskasus, exempelvis till-kasus istället för från-kasus och vice versa.<br />

Många av felen hänför hon till påverkan från svenskan.<br />

Det oftast förekommande felet i detta material vad gäller användning<br />

av lokalkasus är att informanten använder yttre lokalkasus i stället för inre<br />

lokalkasus. Många informanter böjer lentokone ’flygplan’ i adessiv i stället för<br />

inessiv och vessa ’WC, toalett’ och taksijono ’taxikö’ i allativ i stället för illativ:<br />

Kotimatkalla lentokoneella oli niin rauhallinen<br />

’På hemresan var det så lugnt på flygplanet’<br />

Väinön piti mennä vessalle<br />

’Väinö var tvungen att gå på toaletten’<br />

menimme suoraan taksijonolle<br />

’vi gick direkt till taxikön’<br />

Däremot är adessiven acceptabel i följande exempel, om det avses i funktionen<br />

’med’:<br />

Kotimatka lentokoneella oli niin rauhallista<br />

’Hemresan med flygplan var så lugn’<br />

Det kan finnas flera orsaker till att informanterna väljer adessiv, dels kan det<br />

bero på svensk påverkan, där prepositionen ’på’ (’på flyget’, ’på toa’) utlöser<br />

motsvarande kasus (adessiv) i finskan, dels kan det också bero på felaktig<br />

kongruens (kotimatkalla lentokoneella). En informant har skrivit lentokone i<br />

nominativ, dvs. den form som angivits under luckan: Kotimatkalla lentokone oli<br />

rauhallista. Nominativen skulle vara acceptabel här, om predikativet<br />

(rauhallinen) också hade stått i nominativ och inte i partitiv.<br />

Dessa yttre lokalkasusformer kan kännas främmande men många<br />

lärare känner säkert igen feltypen, för många sverigefinska studerande har<br />

ibland en till synes oförklarlig preferens för yttre lokalkasus. Även Janulf<br />

(1998:254 – 255) menar att det finns ett visst vacklande i valet mellan inre och<br />

yttre lokalkasus och att adessiven kan utlösas av svenskans preposition på.<br />

Tuomela (2001:142) konstaterar att en av feltyperna i hans material är att eleven<br />

använt sig av det motsvarande yttre lokalkasuset för det inre och vice versa, och<br />

som exempel anför han (2001:142):<br />

laittaa sen jääkaapille (laittaa sen jääkaappiin)<br />

(allativ) (illativ)<br />

’ställa den i kylskåpet’<br />

Den motsatta feltypen återfinns också i materialet, även om den är mer ovanlig,<br />

alltså de fall där informanter väljer inre lokalkasus i stället för yttre lokalkasus. I<br />

materialet finns sammanlagt 8 sådana fall, samtliga Tampereen (genitiv sgl) i<br />

stället för Tampereelle i allativ singular. Informanterna har här förmodligen<br />

avsett illativ Tampereeseen men inte känt till att Tampere har lång vokal i

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!