Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola
Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola
Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
50<br />
informanten väljer befintlighetskasus i stället för riktningskasus eller fel<br />
riktningskasus, exempelvis till-kasus istället för från-kasus och vice versa.<br />
Många av felen hänför hon till påverkan från svenskan.<br />
Det oftast förekommande felet i detta material vad gäller användning<br />
av lokalkasus är att informanten använder yttre lokalkasus i stället för inre<br />
lokalkasus. Många informanter böjer lentokone ’flygplan’ i adessiv i stället för<br />
inessiv och vessa ’WC, toalett’ och taksijono ’taxikö’ i allativ i stället för illativ:<br />
Kotimatkalla lentokoneella oli niin rauhallinen<br />
’På hemresan var det så lugnt på flygplanet’<br />
Väinön piti mennä vessalle<br />
’Väinö var tvungen att gå på toaletten’<br />
menimme suoraan taksijonolle<br />
’vi gick direkt till taxikön’<br />
Däremot är adessiven acceptabel i följande exempel, om det avses i funktionen<br />
’med’:<br />
Kotimatka lentokoneella oli niin rauhallista<br />
’Hemresan med flygplan var så lugn’<br />
Det kan finnas flera orsaker till att informanterna väljer adessiv, dels kan det<br />
bero på svensk påverkan, där prepositionen ’på’ (’på flyget’, ’på toa’) utlöser<br />
motsvarande kasus (adessiv) i finskan, dels kan det också bero på felaktig<br />
kongruens (kotimatkalla lentokoneella). En informant har skrivit lentokone i<br />
nominativ, dvs. den form som angivits under luckan: Kotimatkalla lentokone oli<br />
rauhallista. Nominativen skulle vara acceptabel här, om predikativet<br />
(rauhallinen) också hade stått i nominativ och inte i partitiv.<br />
Dessa yttre lokalkasusformer kan kännas främmande men många<br />
lärare känner säkert igen feltypen, för många sverigefinska studerande har<br />
ibland en till synes oförklarlig preferens för yttre lokalkasus. Även Janulf<br />
(1998:254 – 255) menar att det finns ett visst vacklande i valet mellan inre och<br />
yttre lokalkasus och att adessiven kan utlösas av svenskans preposition på.<br />
Tuomela (2001:142) konstaterar att en av feltyperna i hans material är att eleven<br />
använt sig av det motsvarande yttre lokalkasuset för det inre och vice versa, och<br />
som exempel anför han (2001:142):<br />
laittaa sen jääkaapille (laittaa sen jääkaappiin)<br />
(allativ) (illativ)<br />
’ställa den i kylskåpet’<br />
Den motsatta feltypen återfinns också i materialet, även om den är mer ovanlig,<br />
alltså de fall där informanter väljer inre lokalkasus i stället för yttre lokalkasus. I<br />
materialet finns sammanlagt 8 sådana fall, samtliga Tampereen (genitiv sgl) i<br />
stället för Tampereelle i allativ singular. Informanterna har här förmodligen<br />
avsett illativ Tampereeseen men inte känt till att Tampere har lång vokal i