Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

22
Detta test har fångat in mycket av det som projektet haft som
ändamål att beskriva. Testet motsvarar i stort de ursprungliga tre skriftliga
testerna (lucktest, idiomatiskt test, grammatiskt test). Samtidigt framkommer det
tydligt i just detta test vad informanterna kan och vad de är osäkra på. I den fria
skrivningen kan de undvika sådant som de är osäkra på, vilket de inte kan i
lucktestet. Testet har fyllt sin funktion väl och de spontana kommentarerna från
många av informanterna var mycket positiva. De tyckte att texten var spännande
och att det var roligt att fylla i luckorna. Testet var av praktiska skäl
tidsbegränsat till en timme, vilket för de flesta informanter var mer än tillräckligt
lång tid. Ingen av informanterna önskade mer tid till att genomföra testet.
2.2.3 Den fria skrivningen
För att underlätta testet med den fria skrivningen och undvika att bristen på
kreativitet och fantasi skulle påverka resultaten alltför mycket, gjordes den fria
skrivningen inte helt fri utan studenterna skulle skriva en fortsättning på
lucktestet, ett kort (50-100 ord) slut på den dråpliga historien (se testet i bilaga
2). Testet gjordes direkt efter lucktestet. Ämnet var således givet, de kunde gå
tillbaka till lucktestet och välja ord därifrån eller de kunde välja att skriva något
helt nytt. Men det är klart att den föregående historien påverkar ordval och
satsstruktur, man fortsätter gärna i samma stil.
Denna del av testet skall visa hur väl informanten behärskar att skapa
en sammanhängande text samt visa den syntaktiska komplexiteten i texten. Det
går dock inte att dra alltför långtgående slutsatser från detta deltest, då
uppsatserna i det är alltför korta. I stället studerades samma språkliga drag som i
lucktestet och de kom därmed mer att utgöra ett komplement till lucktestet.
2.2.4 Intervjuerna
Intervjuerna genomfördes sist i testpaketet. Syftet var att samtidigt dels mäta
hörförståelse och muntlig språkfärdighet (den innehållsmässiga delen och
”flyt”), dels insamla bakgrundsinformation om informanterna.
Bakgrundsinformationen gällde bl.a. föräldrarnas språk- och dialektbakgrund,
informanternas språkanvändning och skolgång, bedömning av eget språk och
slutligen framtidsutsikter. Det var psykologiskt viktigt att informanten först fick
berätta om sig själv, något som de förmodligen tidigare har formulerat på finska
och känner att de behärskar. I slutet av intervjun tillfrågades de varför de ville
studera finska, vilket många inte hade formulerat tidigare, i alla fall inte på
finska.
Intervjuerna genomfördes av praktiska skäl av två olika intervjuare.
Det ideala hade dock varit att samma person hade intervjuat samtliga