Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

61
Fyra informanter skriver hela uttrycket i nominativ, övriga i essiv och adessiv
med eller utan kongruens. I dessa 11 fall skriver informanten ett ordningstal, i de
sista fyra exemplen ett grundtal.
3.5 Fri skrivning
Uppsatserna i den fria skrivningen är av mycket varierande längd (se tabell 6),
tre informanter i Sv-grupp har avstått helt från att skriva medan de flesta
försöker skriva ett avslut på historien. Det är överraskande att även de
informanter som har tydliga problem med både stavning och böjning skriver,
även om det ofta blir kort. De längsta uppsatserna är skrivna av informanter som
behärskar språket väl. Här (se tabell 8) framgår dock att det inte enbart är
informanter från grupp Fi som skriver längre uppsatser. Informant M8 i Svgruppen
klarar dock både lucktestet och diktamenstestet mycket väl, uppsatsen
är lång (116 löpord) och nästan felfri.
Då materialet är så begränsat (27 uppsatser) och själva uppsatserna
korta (sammanlagt 1716 löpord) analyseras de inte djupare utan endast i referens
till lucktestet och diktamenstestet. Uppsatserna är dock helt förståeliga, utom för
ett par oläsliga ord som beror på informantens skrivstil. De flesta lyckas bygga
upp sammanhängande text så att historien får ett snärtigt slut.
Det är dock uppenbart att den fria skrivningen av många har
uppfattats som just friare test. Informanterna gör många fler fel, även på saker
som de skriver helt korrekt i lucktestet. Stilen är ofta mer talspråkig och det
förekommer många talspråkiga former, bl a av personliga pronomen (mulle pro
minulle ’till mig’, sillä pro hänellä ’han/hon’) och verb i passiv i stället för 1.
pers. plural. Många informanter har koncentrerat sig på att snickra ihop en egen
text och har då inte varit så fokuserade på den grammatiska korrektheten.