Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

More documents

Recommendations

Info

lenti (lensi) 38 Några informanter uppfattar inte loikoilla ’ligga och slöa’ som ett verb. En informant böjer det som ett nomen i inessiv: loikolassa, två informanter skriver: loikoista. De flesta av informanterna skriver dock oftast imperfektformer helt felfritt. Flera av informanterna uppvisar dessutom kreativitet; i stället för att rada upp imperfektformer efter varandra (loikoilimme Suomenlinnan uimarannalla, luimme ja keskustelimme) använder de en satsförkortning, dvs. en bisats förkortas och vävs in i en huvudsats. I exemplen nedan använder informanterna instruktiv av 2. infinitiven, en s.k. modalkonstruktion, där en sats som uttrycker en samtidig handling eller sättet för handlingen i huvudsatsen, vävs in i huvudsatsen. I det andra exemplet har informanten dessutom avlett ett av verben: loikoilimme Suomenlinnan uimarannalla lukien ja keskustellen taiteesta infinitiv: lukea (imperfekt: luimme); keskustella (imperfekt: keskustelimme) ’vi låg och slöade på Sveaborgs badstrand läsande och diskuterande’ loikoilimme Suomenlinnan uimarannalla lueskellen ja keskustellen infinitiv: lueskella ’hålla på att läsa’; keskustella ’diskutera’ 3.3.3 Användning av perfekt particip Perfekt participet används tillsammans med hjälpverbet olla ’vara’ i sammansatta tempusformer, dvs. i jakande och nekande perfekt, jakande och nekande pluskvamperfekt samt nekande imperfekt. I denna funktion används endast två former av participet, nämligen nominativ singular (-ut/-yt) och nominativ plural (-eet) medan hjälpverbet personböjs. I perfekt böjs hjälpverbet i presens: hjälpverb perfekt particip olen sanonut (sgl) ’jag har sagt’ olet sanonut ’du har sagt’ hän on sanonut ’han/hon har sagt’ olemme sanoneet (pl) ’vi har sagt’ olette sanoneet ’ni har sagt’ he ovat sanoneet ’de har sagt’ I pluskvamperfekt böjs hjälpverbet i imperfekt: hjälpverb perfekt particip olin sanonut (sgl) ’jag hade sagt’ olit sanonut ’du hade sagt’ hän oli sanonut ’han/hon hade sagt’
39 olimme sanoneet (pl) ’vi hade sagt’ olitte sanoneet ’ni hade sagt’ he olivat sanoneet ’de hade sagt’ I nekande imperfekt personböjs nekningsverbet: nekningsverb perfekt particip en sanonut (sgl) ’jag sade inte’ et sanonut ’du sade inte’ hän ei sanonut ’han/hon sade inte’ emme sanoneet (pl) ’vi sade inte’ ette sanoneet ’ni sade inte’ he eivät sanoneet ’de sade inte’ Perfekt participet motsvarar i dessa sammansatta tempusformer supinum i svenskan. Participet kan också användas adjektiviskt, exempelvis som attribut eller predikativ i en sats. I en adjektivisk funktion kan perfekt participet böjas i samtliga kasus i både singular och plural, ex. väsynyt ’trött’: väsynyt nominativ singular väsyneessä inessiv singular väsyneenä essiv singular väsyneet nominativ plural väsyneistä elativ plural väsyneitä passiv plural I denna undersökning finns luckor för 13 perfekt participformer, 11 aktiva former och två passiva i tempusfunktion och ett particip i adjektivisk funktion (väsyneitä). I lucktestet har informanterna skrivit sammanlagt 330 aktiva och 60 passiva participformer. De flesta informanter behärskar formerna väl. De sammanlagt 25 avvikelser som förekommer kan huvudsakligen avfärdas som felstavning av perfekt participet (se ovan om stavning). Det förekommer sammanlagt åtta utelämningar. Av de sammanlagt 60 participformerna i passiv jätetty ’lämnad’, viety ’(bort)förd’ skrevs sex i aktiv, i ett fall har informanten bytt ut det transitiva jättää ’lämna’ mot det intransitiva jäädä ’stanna’): infinitiv jättäänut (jätetty) jättää ’lämna’ jäänyt (jätetty) jäädä ’stanna’ viennyt (viety) viedä ‘föra bort’ vienyt (viety) viedä
Page 1 and 2: Pilotstudien Finskspråkiga student
Page 3: 3 Pilotstudien Finskspråkiga stude
Page 7: 7 Förord Nedan följer en kartläg
Page 10 and 11: 10 äldre barnen blir. I och med at
Page 12 and 13: 12 på sikt påverkar finskans och
Page 14 and 15: 14 dessa undervisningsmodeller. Sit
Page 16 and 17: 16 Tingbjörn (1981, 1986). Lainio
Page 18 and 19: 18 intervjun, att en av informanter
Page 20 and 21: 20 undervisningstillfället, var ti
Page 22 and 23: 22 Detta test har fångat in mycket
Page 24 and 25: 24 utelämnade orden. En av informa
Page 26 and 27: 26 Verbböjningen i sin helhet tas
Page 28 and 29: 28 kauppoja ’affärer’ hienoja
Page 30 and 31: 30 Tabell 3. Antalet stavfel i luck
Page 32 and 33: 32 seuravaana (seuraavana) ’följ
Page 34 and 35: 34 loikoillimme (loikoilimme) aktiv
Page 36 and 37: 36 skriven sverigefinska, men en bi
Page 40 and 41: 3.3.4 Bildandet av 3. infinitiv 40
Page 42 and 43: 42 kvar (museo ’museum’: museo
Page 44 and 45: 44 teatteri > teattereita baari > b
Page 46 and 47: 46 utlösts av rektion, alltså då
Page 48 and 49: 48 pelkäsin vieraista ihmisistä (
Page 50 and 51: 50 informanten väljer befintlighet
Page 52 and 53: 52 stå i komparativ: lyhyt, lyhyks
Page 54 and 55: 54 inkongruenserna. Här har till s
Page 56 and 57: 56 eventuellt ha med kasusfrekvens
Page 58 and 59: 58 Tabell 7. Antalet utelämningar
Page 60 and 61: 60 possessivsuffix). Det är vanlig
Page 62 and 63: 62 Tabell 8. Antalet löpord i den
Page 64 and 65: 64 Väinö många månader men han
Page 66 and 67: 66 satskonstruktion: huomatessa ’
Page 68 and 69: 68 informanterna säger ordet de s
Page 70 and 71: 70 subjekts-, objekts- och predikat
Page 72 and 73: 72 Vissa av de svårigheter som bes
Page 74 and 75: 74 En del av dessa problem, exempel
Page 76 and 77: 76 Kalliokoski, Jyrki 1992. Suomi v
Page 78 and 79: 78 Skutnabb-Kangas, Tove 1975. Två
Page 80 and 81: Bilaga 1 Diktamenstest 1) pulla - p
Page 82 and 83: 82 ajatella minä näyttää kiltti
Page 84 and 85: 84 oli ___________ ________________
Page 86 and 87: 86 -huruvida materialet är direkt
Page 90:
90 Rapporter från Finskt språk- o
show all

Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?