Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

More documents

Recommendations

Info

12 på sikt påverkar finskans och andra modersmåls framtidsutsikter och möjligheter att överleva i Sverige. Ett sekundärt, om än inte mindre viktigt syfte med studien är, att även lärare på lägre nivåer, dvs. främst på grundskolenivå – speciellt i en situation då språkstöd/undervisning på förskole- resp. gymnasieskolenivå i finska i dagens situation i Sverige inte är allmänt förekommande – ska få vägledning om vilka språkliga drag och strukturer som undervisningen ”biter på” med viss säkerhet, även med begränsade resurser. Men framför allt, i detta skede och med den trots allt ganska begränsade omfattningen på studien, vill vi beskriva vilken språklig nivå olika kategorier sverigefinska studenter har i finska, ge antydningar om hur undervisningen i finska på högskolenivå fungerar och peka ut vilka nya vägar som kanske borde prövas i undervisningen i och på finska.
1 Inledning 1.1 Bakgrund 13 Finskspråkiga studenters och elevers språkliga reproduktion Anne Nesser Sverigefinska ungdomar har i årtionden sökt sig till universiteten i Sverige för att studera finska. För en del har det inneburit att man ska lära sig ett helt nytt språk, föräldrarnas språk, som de aldrig fått lära sig hemma, medan det för andra har inneburit att de kunnat förbättra sina egna kunskaper i finska. Undervisningen för dessa ungdomar med finsk bakgrund var under en tid densamma som för svenska nybörjarstuderande i finska. På 1970-talet började alltfler finska ungdomar från Finland söka sig till svenska universitet för att studera, bland annat också finska. Då började man vid de olika universiteten att dela upp undervisningen i två grupper, dels finska för nybörjare, som även riktade sig till svenskspråkiga studerande, dels finska för finsktalande, som i första hand riktade sig till i stort sett enspråkiga finska ungdomar från Finland, gärna med finskt studentbetyg. Kurserna fick helt separata kursplaner, studieordningar och litteraturlistor. På senare år har alltfler sverigefinska ungdomar sökt sig till universitet och högskolor i samma ärende. Under en period har skillnaden mot situationen på 1970-talet varit att idag har många studerande mycket bättre förkunskaper i finska tack vare de skolreformer som genomfördes i slutet av 1960-talet och på 1970-talet. Redan från 1962 kunde elever i kommuner med finsk befolkning välja finska som tillvalsämne i årskurs 7 och 8 (Lgr 62; SOU 1966:55; SÖ 1966). Situationen förbättrades 1968, då alla elever med annat modersmål än svenska fick möjlighet att få undervisning på sitt modersmål. Det var dock frivilligt för kommunerna att anordna denna undervisning. Med hemspråksreformen från 1977, som gick ut på att samhället skall stödja aktiv tvåspråkighet, så att eleverna uppnår sådana färdigheter i både modersmålet och svenska att de kan använda båda språken i både tal och skrift som de själva önskar (SOU 1983:57; Tingbjörn 1986) förbättrades situationen avsevärt. Det blev kommunernas uppgift att organisera och anordna undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Kommunerna har tillämpat tre olika modeller: svensk klass med eller utan hemspråks-/modersmålstimmar, tvåspråkig klass (också kallad hemspråksklass, enspråkig klass eller finsk klass) och sammansatt klass. Tuomela (2001) redogör noggrant i sin avhandling för
Page 1 and 2: Pilotstudien Finskspråkiga student
Page 3: 3 Pilotstudien Finskspråkiga stude
Page 7: 7 Förord Nedan följer en kartläg
Page 10 and 11: 10 äldre barnen blir. I och med at
Page 14 and 15: 14 dessa undervisningsmodeller. Sit
Page 16 and 17: 16 Tingbjörn (1981, 1986). Lainio
Page 18 and 19: 18 intervjun, att en av informanter
Page 20 and 21: 20 undervisningstillfället, var ti
Page 22 and 23: 22 Detta test har fångat in mycket
Page 24 and 25: 24 utelämnade orden. En av informa
Page 26 and 27: 26 Verbböjningen i sin helhet tas
Page 28 and 29: 28 kauppoja ’affärer’ hienoja
Page 30 and 31: 30 Tabell 3. Antalet stavfel i luck
Page 32 and 33: 32 seuravaana (seuraavana) ’följ
Page 34 and 35: 34 loikoillimme (loikoilimme) aktiv
Page 36 and 37: 36 skriven sverigefinska, men en bi
Page 38 and 39: lenti (lensi) 38 Några informanter
Page 40 and 41: 3.3.4 Bildandet av 3. infinitiv 40
Page 42 and 43: 42 kvar (museo ’museum’: museo
Page 44 and 45: 44 teatteri > teattereita baari > b
Page 46 and 47: 46 utlösts av rektion, alltså då
Page 48 and 49: 48 pelkäsin vieraista ihmisistä (
Page 50 and 51: 50 informanten väljer befintlighet
Page 52 and 53: 52 stå i komparativ: lyhyt, lyhyks
Page 54 and 55: 54 inkongruenserna. Här har till s
Page 56 and 57: 56 eventuellt ha med kasusfrekvens
Page 58 and 59: 58 Tabell 7. Antalet utelämningar
Page 60 and 61: 60 possessivsuffix). Det är vanlig
Page 62 and 63:
62 Tabell 8. Antalet löpord i den
Page 64 and 65:
64 Väinö många månader men han
Page 66 and 67:
66 satskonstruktion: huomatessa ’
Page 68 and 69:
68 informanterna säger ordet de s
Page 70 and 71:
70 subjekts-, objekts- och predikat
Page 72 and 73:
72 Vissa av de svårigheter som bes
Page 74 and 75:
74 En del av dessa problem, exempel
Page 76 and 77:
76 Kalliokoski, Jyrki 1992. Suomi v
Page 78 and 79:
78 Skutnabb-Kangas, Tove 1975. Två
Page 80 and 81:
Bilaga 1 Diktamenstest 1) pulla - p
Page 82 and 83:
82 ajatella minä näyttää kiltti
Page 84 and 85:
84 oli ___________ ________________
Page 86 and 87:
86 -huruvida materialet är direkt
Page 90:
90 Rapporter från Finskt språk- o
show all

Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?