Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

More documents

Recommendations

Info

84 oli ___________ ________________ _____________________! jättää siisti paikka ______________, aivan kuin ____________ ei olisi ____________________ _________. paikka kuka koskea se _____________ ______________ ja _________________. istua sänky huutaa 2. Missä Väinö oli? Mitä oli tapahtunut? Kirjoita lyhyt aine (50-100 sanaa).
85 Efterord Jarmo Lainio Resultaten i denna studie fyller på kunskapen om sverigefinska ungdomars finska på flera sätt. Dels förstärker den bilden av vilka problem och förändringstendenser som man även i andra mer omfattande studier har kunnat konstatera. Dels finns det andra nya rön (se bl a Kangassalo 2007 och den litteratur som refereras där; Lainio u. utg.,) som samtidigt bygger på dessa insikter och öppnar för behovet av kompletterande studier om just denna ålderskategori, nämligen de unga. Samtidigt leder slutsatserna till att man även borde utöka studiet av finskan till att omfatta ett vidare spann av åldersgrupper. Språkbytet inleds och t.o.m. etableras i mångas fall redan i förskoleåldern, vilken ålder också är mycket dåligt utforskad. Resultaten sammantagna med den bild som andra typer av forskning om språkinlärning baserad på större material, inte minst inom korpusforskning, visar på de uppenbara brister som kvarstår för studiet av finskan i den sverigefinska ungdomskontexten. I en exposé över en stor internationell korpus för engelska som främmande och andraspråk, beskriver Granger (1993, 2008, u. utg.) hur man genom en mångsidig användning av en större korpus kommit mycket längre både i studiet av hur språkinlärningen/-utvecklingen går till, vad inlärardragen består av och vilka faktorer som vart efter visat sig kunna förklara sådant som man tidigare inte kunde analysera. En orsak har varit bristen på lämpligt forskningsmaterial, vilket ledde till att man ofta drog slutsatsen att många språkliga avvikelser antogs härröra från förstaspråkets strukturella karaktär. Granger menar bl.a. att det starka fokuset på förstaspråkets kontrastiva roll som en förutsägande viktig faktor för vilka problem som uppstår och när de infaller i inlärningen av engelska, efter närmare analyser och med sentida bättre verktyg rent tekniskt och i form av utvecklad mjukvara, kunnat konstatera att även andra faktorer behöver analyseras. Dessa faktorer tycks på det hela taget bekräfta sådant som andra inlärningsstudier av andraspråk kommit fram till. De tidigare analyserna i deras korpusforskning, vilket antagligen också gäller många andra studiers slutsatser om inlärarspråk och transfereffekter, kan därför delvis ses som något simplistiska och otillräckliga. Utöver förstaspråket – som i den sverigefinska kontexten får bytas ut mot svenskans påverkan som dominant majoritetsspråk genom transfer på sverigefinskan – har Granger och hennes forskningsteam kunnat peka ut åtminstone dessa faktorer som kritiska för vilka resultat man får: -typ av text i materialet som analyseras (ett kontinuum av styrt/arrangerat – spontant/naturligt insamlat material),
Page 1 and 2:
Pilotstudien Finskspråkiga student
Page 3:
3 Pilotstudien Finskspråkiga stude
Page 7:
7 Förord Nedan följer en kartläg
Page 10 and 11:
10 äldre barnen blir. I och med at
Page 12 and 13:
12 på sikt påverkar finskans och
Page 14 and 15:
14 dessa undervisningsmodeller. Sit
Page 16 and 17:
16 Tingbjörn (1981, 1986). Lainio
Page 18 and 19:
18 intervjun, att en av informanter
Page 20 and 21:
20 undervisningstillfället, var ti
Page 22 and 23:
22 Detta test har fångat in mycket
Page 24 and 25:
24 utelämnade orden. En av informa
Page 26 and 27:
26 Verbböjningen i sin helhet tas
Page 28 and 29:
28 kauppoja ’affärer’ hienoja
Page 30 and 31:
30 Tabell 3. Antalet stavfel i luck
Page 32 and 33:
32 seuravaana (seuraavana) ’följ
Page 34 and 35: 34 loikoillimme (loikoilimme) aktiv
Page 36 and 37: 36 skriven sverigefinska, men en bi
Page 38 and 39: lenti (lensi) 38 Några informanter
Page 40 and 41: 3.3.4 Bildandet av 3. infinitiv 40
Page 42 and 43: 42 kvar (museo ’museum’: museo
Page 44 and 45: 44 teatteri > teattereita baari > b
Page 46 and 47: 46 utlösts av rektion, alltså då
Page 48 and 49: 48 pelkäsin vieraista ihmisistä (
Page 50 and 51: 50 informanten väljer befintlighet
Page 52 and 53: 52 stå i komparativ: lyhyt, lyhyks
Page 54 and 55: 54 inkongruenserna. Här har till s
Page 56 and 57: 56 eventuellt ha med kasusfrekvens
Page 58 and 59: 58 Tabell 7. Antalet utelämningar
Page 60 and 61: 60 possessivsuffix). Det är vanlig
Page 62 and 63: 62 Tabell 8. Antalet löpord i den
Page 64 and 65: 64 Väinö många månader men han
Page 66 and 67: 66 satskonstruktion: huomatessa ’
Page 68 and 69: 68 informanterna säger ordet de s
Page 70 and 71: 70 subjekts-, objekts- och predikat
Page 72 and 73: 72 Vissa av de svårigheter som bes
Page 74 and 75: 74 En del av dessa problem, exempel
Page 76 and 77: 76 Kalliokoski, Jyrki 1992. Suomi v
Page 78 and 79: 78 Skutnabb-Kangas, Tove 1975. Två
Page 80 and 81: Bilaga 1 Diktamenstest 1) pulla - p
Page 82 and 83: 82 ajatella minä näyttää kiltti
Page 86 and 87: 86 -huruvida materialet är direkt
Page 90: 90 Rapporter från Finskt språk- o
show all

Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?