30.07.2013 Views

Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

3.3.4 Bildandet av 3. infinitiv<br />

40<br />

Lucktestet innehöll fem luckor för 3. infinitiv, fyra i illativ: tuntemaan,<br />

muuttamaan, asumaan, etsimään och en i abessiv: kertomatta. Här förväntades, i<br />

enlighet med tendensen att talspråkliga former är överanvända, att informanterna<br />

skulle använda den korta formen, alltså den talspråkliga varianten av 3.<br />

infinitivens illativ (tunteen, muuttaan, asuun, etsiin) och att abessivformen<br />

skulle vara sällsynt, eftersom abessiv är ett mycket ovanligt kasus i den<br />

grundläggande nomenböjningen.<br />

Resultaten är ganska överraskande, eftersom de flesta klarar dessa<br />

former utan problem (vissa dock med stavfel). Det är dessutom ytterst få<br />

utelämningar av formerna. Endast två informanter (M23 och K29) har skrivit<br />

den förväntade korta formen:<br />

tunteen (tuntemaan)<br />

etsiin (etsimään)<br />

etsin (etsimään)<br />

I följande fall kan informanten ha avsett den korta formen men stavningen gör<br />

att analysen blir osäker:<br />

muutta (kort form: muuttaan, lång form: muuttamaan)<br />

muuta -”-<br />

tuntuu (kort form: tunteen, lång form: tuntemaan)<br />

Fem informanter har skrivit 1. infinitivformen tuntea (den givna formen) i stället<br />

för illativ av 3. infinitiv tuntemaan, men har de andra 3. infinitivformerna helt<br />

korrekta. Det kan i dessa fall antingen vara ett rektionsfel, att informanten inte<br />

känner till att verbet oppia styr illativ av 3. infinitiv och inte 1. infinitiv, dvs. de<br />

har trott att det kan heta oppia tuntea i stället för oppia tuntemaan (med<br />

kortformen tunteen) ’lära känna’. Informanten som skrivit tuntuu har blandat<br />

ihop verbet tuntea ’att känna’ med tuntua ’att kännas, verka’.<br />

Informanterna känner till och behärskar abessiv av 3. infinitiv<br />

kertomatta nästan genomgående. Endast två informanter har skrivit om formen<br />

med eikä ollut kertonut, vilket är helt korrekt och passar också stilistiskt in i<br />

texten. En informant har skrivit kertomalle, vilket tyder på stor osäkerhet, men<br />

man kanske kan se det som en markering att formen skiljer sig klart från<br />

illativformerna.<br />

En informant har skrivit etsiäkseeni, s.k. finalkonstruktion<br />

etsiäkseni, vilket är en ganska avancerad satskonstruktion, där en bisats som<br />

uttrycker en avsikt vävs in i huvudsatsen. Denna satskonstruktion kan jämföras<br />

med illativ av 3. infinitiv men medan illativ av 3. infinitiv fokuserar på själva<br />

handlingen, fokuserar finalkonstruktionen på resultatet av handlingen.<br />

Finalkonstruktionen förekommer främst i skriftspråket medan illativ av 3.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!