Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

66
satskonstruktion: huomatessa ’när han märkte’, dock utan possessivsuffix. Även
informant M12, vars uppsats är synnerligen kort, har helt korrekt, om än
felstavad, kasusmarkering av objektet: oden naisen ’en ny kvinna’.
Bortsett från stavfelen och den talspråkiga stilen, behärskar
informanterna trots allt språket tämligen väl, dvs. de behärskar vanligen
huvudparten av de centrala delarna av finskans morfologi och även det primära i
finskans syntax. Den bristande färdigheten märks främst på textens uppbyggnad,
de saknar redskap för språklig kreativitet och det blir ofta enkla meningar med
få bisatser. Språket framstår som ”knaggligt”. Stavfelen och den talspråkiga
stilen förstärker intrycket av att det rör sig om svag behärskning av finska eller
språkglömska.
Följande rad är skrivna av den finlandssvenska informanten:
K16 (Fisv):
Väinö oli varmasti kyllästynyt ja lähtenyt pakoon.
Informanten avslutar historien kort och koncist och även om ”uppsatsen” är kort,
kan man förstå att det skrivs med glimten i ögat.
3.6 Muntlig språkfärdighet
Intervjuerna har främst analyserats som referens till de övriga testerna, för att
samla bakgrundsinformation om informanterna. Då intervjuerna är korta, har
endast en preliminär analys av språkförståelse och flyt i talet genomförts.
Betygsättningen av hörförståelse och flyt i informanternas
kommunikation sätts enligt skala 1-5, där betyget 5 är det högsta och 1 det
lägsta. Betygsättningen är förstås mycket subjektiv trots att intervjuerna lyssnats
igenom ett flertal gånger. Materialet är för begränsat för att kunna genomföra en
djupare analys men denna betygsättning kan ändå ge en preliminär bild av
informanternas talspråk.
Det framgår (tabell 9) att de flesta informanter förstår talad finska
mycket väl. Endast vid ett fåtal fall blir intervjuaren tvungen att omformulera.
M25 har svårast att förstå intervjuaren, särskilt när samtalsämnet berör dialekter.
Många av informanterna, särskilt i gruppen Fi, har mycket god
muntlig färdighet. De känner sig trygga i situationen och uttrycker också en
glädje över att tala finska. De är medvetna om föräldrarnas dialektala bakgrund
och kan ofta härma föräldrarnas språk. De gör ofta besök i Finland, inte endast
för att träffa släkten utan också för sin egen skull. De känner väl till finsk kultur,
politik och historia. De är språkligt mycket medvetna och beslutet att läsa finska
på universitet är ett naturligt led i deras utbildning.
Tre informanter (M8, K17 och K23) i Sv-gruppen berättar i intervjun
hur viktigt det finska språket är för dem, och att de försöker själva, med
föräldrarnas hjälp, förbättra sina kunskaper. Dessa informanter klarar också