Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

More documents

Recommendations

Info

52 stå i komparativ: lyhyt, lyhyksi medan andra informanter har uppfattat komparativformen men inte böjt ordet: lyhyempi och löhöenpi. De många varianterna på ammatti ’yrke’ kan kanske bero på att ablativen är så ovanlig, vilket kunde förklara bl.a. ammatikseen, där informanten har ersatt ablativen med kasus translativ, vilket är nästan ett lika ovanligt kasus. Translativen kan i detta fall ha utlösts av svenskans ’till yrket’. Det är överraskande att flera informanter har fogat possessivsuffix på ammatti, fastän den angivna formen var nominativ utan possessivsuffix. En bidragande orsak till osäkerheten vid kasusval kan just vara att många har uppfattat att det ska följas av en speciell ändelse (possessivsuffix) och inte har haft full kontroll på själva kasusändelsen. Flera informanter har haft problem med keskustelimme taiteesta ’vi samtalade om konst’ och har ersatt elativen med partitiv: taidetta. Det kan i vissa fall bero på att just detta nomen tillhör de komplexa nomentyperna (se ovan), där just elativen och partitiven ofta sammanblandas. En informant har skrivit taiteen (ackusativ) och en informant taiteellisesti. Anmärkningsvärt är att en av de informanter, som gått i finsk klass (Fi) och som annars skriver felfritt har skrivit taidetta. Essiven som kasus för predikativadverbial brukar vara en av de stora stötestenarna för nybörjarstuderande, men informanterna i denna undersökning tycks klara det mycket väl. En informant (M9) har skrivit opasalla. Essiven i vihaisena ja vähän huolestuneena ’arg och lite orolig’ har de flesta också klarat mycket väl, bortsett från vissa stavfel och någon inkongruens (se under kongruens nedan). En informant har skrivit vihaisessa och huolestuneessa. Däremot finns det flera utelämningar av just dessa ord än andra kasus (se även utelämningar), vilket tyder på osäkerhet. En studerande har skrivit rakastunut häntä i stället för häneen och en informant rakastunut hänestä. Det kan i det första fallet vara en sammanblandning av verbet rakastaa ’älska’ som får objekt (häntä): olin rakastanut häntä och verbet rakastua ’bli förälskad’, som styr illativ (häneen). Kasusvalet i det andra exemplet är inte lika genomskinligt, det kan tänkas att informanten varit medveten att det inte skall vara objektskasus men då valt fel riktningskasus (från-kasus i stället för till-kasus), kanske påverkat av kasus elativ i pitää hänestä ’ att tycka om honom/henne’. 3.4.3 Kongruens Här behandlas två olika typer av kongruens, dels kasus- och numeruskongruens i nomenböjningen, dels personkongruens i verbböjningen. Jag har inte räknat hit användningen av verbets passivform i stället för aktivformen i 1. pers. plural. De flesta klarar numerus- och kasuskongruens i nomenböjningen utan större problem. De sammanlagt 31 fallen av inkongruens hittar man hos 13
53 informanter, främst i gruppen Sv. Den finlandssvenska informanten har också två fall av inkongruens. I Tuomelas (2001:144) material är de flesta av de felaktiga kongruensfallen sådana, där attributet står i nominativ och huvudordet i kasus. I detta material återfinns 8 fall, som kan tolkas så att attributet står i nominativ och huvudordet i andra kasus. Vid uttrycken paras ystävät ’bästa vänner’ och viisi vuosia ’fem år’ är det inkongruens i numerus, då attributet står i nominativ singular och huvudordet i nominativ plural respektive nominativ singular och partitiv plural. I paras ystävinä är det inkongruens både i numerus och i kasus. paras ystävinä (nominativ singular + essiv pluralis) paras ystävät (nominativ singular + nominativ pl.) ’bästa vänner’ (kaksi) lipun (nominativ singular av kvantitetsord ’två biljetter’ + ackusativ singular) (kaksi) matkalipun (nominativ singular av kvantitetsord + ’två resebiljetter’ ackusativ singular) (viisi) vuosia (nominativ singular av kvantitetsord ’fem år’ + partitiv plural) (paljon) kaunista vanhaa rakennusta (kvantitetsuttryck + partitiv singular) ’många vackra gamla byggnader’ Orden inom parentes har varit givna och det är möjligt att informanterna förbisett dessa, men de kan också ha varit osäkra på de komplicerade regler för vilket kasus som ska väljas i uttryck med räkneord i nominativ singular och kvantitetsordet paljon. Saken kompliceras ytterligare av att paljon kan betyda både ’många’ och ’mycket’. Följande inkongruensfall i numerus kan kanske delvis bero på svårigheter att bilda partitiv i både singular och plural: (pelkäsin) vieraitta ihmissiä, miestä (partitiv pl. + partitiv pl. + partitiv sgl.) vieraita ihmistä (partitiv pl. + partitiv sgl.) (pelkäsin vieraita ihmisiä, miehiä) ’(jag var rädd för) främmande människor, män’ uutta vaatteita (partitiv sgl. + partitiv pl.) (uusia vaatteita) ’nya kläder’ monta kauneita rakennusta (partitiv sgl.+ partitiv pl. + partitiv sgl.) (paljon kauniita rakennuksia) ’många vackra gamla byggnader’ I det sista exemplet har informanten ersatt det givna ordet paljon ’mycket’ med partitiv singularformen moni: monta ’många’, som många uppfattar som en grundform av ett kvantitetsuttryck synonymt med paljon. I några fall är det helt tydligt att just svårigheterna med att bilda partitivformerna och hålla dem isär från elativformerna som ligger bakom
Page 1 and 2: Pilotstudien Finskspråkiga student
Page 3: 3 Pilotstudien Finskspråkiga stude
Page 7: 7 Förord Nedan följer en kartläg
Page 10 and 11: 10 äldre barnen blir. I och med at
Page 12 and 13: 12 på sikt påverkar finskans och
Page 14 and 15: 14 dessa undervisningsmodeller. Sit
Page 16 and 17: 16 Tingbjörn (1981, 1986). Lainio
Page 18 and 19: 18 intervjun, att en av informanter
Page 20 and 21: 20 undervisningstillfället, var ti
Page 22 and 23: 22 Detta test har fångat in mycket
Page 24 and 25: 24 utelämnade orden. En av informa
Page 26 and 27: 26 Verbböjningen i sin helhet tas
Page 28 and 29: 28 kauppoja ’affärer’ hienoja
Page 30 and 31: 30 Tabell 3. Antalet stavfel i luck
Page 32 and 33: 32 seuravaana (seuraavana) ’följ
Page 34 and 35: 34 loikoillimme (loikoilimme) aktiv
Page 36 and 37: 36 skriven sverigefinska, men en bi
Page 38 and 39: lenti (lensi) 38 Några informanter
Page 40 and 41: 3.3.4 Bildandet av 3. infinitiv 40
Page 42 and 43: 42 kvar (museo ’museum’: museo
Page 44 and 45: 44 teatteri > teattereita baari > b
Page 46 and 47: 46 utlösts av rektion, alltså då
Page 48 and 49: 48 pelkäsin vieraista ihmisistä (
Page 50 and 51: 50 informanten väljer befintlighet
Page 54 and 55: 54 inkongruenserna. Här har till s
Page 56 and 57: 56 eventuellt ha med kasusfrekvens
Page 58 and 59: 58 Tabell 7. Antalet utelämningar
Page 60 and 61: 60 possessivsuffix). Det är vanlig
Page 62 and 63: 62 Tabell 8. Antalet löpord i den
Page 64 and 65: 64 Väinö många månader men han
Page 66 and 67: 66 satskonstruktion: huomatessa ’
Page 68 and 69: 68 informanterna säger ordet de s
Page 70 and 71: 70 subjekts-, objekts- och predikat
Page 72 and 73: 72 Vissa av de svårigheter som bes
Page 74 and 75: 74 En del av dessa problem, exempel
Page 76 and 77: 76 Kalliokoski, Jyrki 1992. Suomi v
Page 78 and 79: 78 Skutnabb-Kangas, Tove 1975. Två
Page 80 and 81: Bilaga 1 Diktamenstest 1) pulla - p
Page 82 and 83: 82 ajatella minä näyttää kiltti
Page 84 and 85: 84 oli ___________ ________________
Page 86 and 87: 86 -huruvida materialet är direkt
Page 90: 90 Rapporter från Finskt språk- o

Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?