Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

16
Tingbjörn (1981, 1986). Lainio (bl.a. 1987, 1993, 1996, 1997, 1999, Lainio &
Wande 1991) har i sin omfattande produktion behandlat olika aspekter av den
sverigefinska minoritetens villkor och deras språkanvändning. Han står också
bakom del 3 av Finnarnas historia i Sverige. Tiden efter 1945 (1996).
Tillsammans med Wande (Lainio & Wande 1996) har Lainio också gjort en del
jämförelser mellan de två finskspråkigt besläktade minoriteternas villkor.
Forskning om svenska som andraspråk har i Sverige pågått sedan
1970-talet. I denna forskning ingår ofta finskspråkiga barn och ungdomar. Bland
annat har Viberg (1984, 1987) och Hyltenstam (1990) utgivit sammanfattningar
av denna forskning. Det finns ett antal större forskningsprojekt om svenska som
andraspråk, där också finskspråkiga elever ingår. Nämnas bör främst SPRINSprojektet
– Språkutvecklingen hos invandrarbarn i Sverige (Tingbjörn 1976;
Tingbjörn & Andersson 1977) och TISOL – Tvåspråkighet i skolan/BAS –
Bilingualism at School (Viberg 1988; Lindberg et al 1990; Juvonen 2000;
Tuomela 1993). Vidare finns en handfull studier av sverigefinska skolbarns
skriftliga språkfärdighet i svenska, nämnas kan bl a Pitkänen (1980), Sjödoff
(1989, 1990) och Kuure & Kuure (1990). Juvonen (1991, 2000) och Ylikiiskilä
(2001) har i sina studier undersökt sverigefinska skolbarns muntliga
språkfärdighet.
Det finns en handfull doktorsavhandlingar som behandlar
sverigefinska skolbarns finska skriftspråk, bl. a. Nesser (1986), som undersökt
bruket av inre och yttre lokalkasus i sverigefinska skolbarns språk, Janulf
(1998), som undersökt språkkunskaper och språkanvändning hos
andragenerationens sverigefinnar i Botkyrka samt Tuomela (2001), som gjort en
jämförelse av sverigefinska elever och deras språkkunskaper i tre undervisningsmodeller.
Vidare finns några mindre undersökningar, bl.a. Nesser (1983, 1990),
Kalin (1991), Lainio & Wande (1991). Även Daavittila (1996) och några
opublicerade arbeten, bl.a. Röntynen (1993), Markkanen (1999), Meski (2004)
och Hedman (2003).
I detta sammanhang är det också intressant att också beakta
Grönholms (1995) forskning om finlandssvenska skolungdomars inlärning av
finska och Sundmans (1994) forskning om finlandssvenska studenters
språkkunskaper i finska. Resultaten från Lähdemäkis (1995) omfattande
undersökning av finlandssvenskars finska skriftspråk, som baserar sig på dels
400 uppsatser som ingår i det lilla språkprovet i finska, dels 400 uppsatser som
ingår i studentskrivningar i finska, kan i viss mån jämföras med resultaten från
denna undersökning.