Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

15
Det var varit svårt att ta vara på de förkunskaper de sverigefinska studerandena
redan har.
En ytterligare komplikation är att det inte finns någon utbredd
gymnasieundervisning i finska, och undervisningen i finska sker ofta i form av
nybörjarundervisning (C-språk) eller på så sätt att eleven får tillgodoräkna sig
kunskaper. I det senare fallet ges ingen eller mycket begränsad undervisning i
finska.
Det saknas också omfattande studier om vilken ingångsnivå eller
språklig kompetens de sverigefinska studenterna har i finska, när de påbörjar
studier på högskolenivå. Viss implicit kunskap bör finnas, då man på
universiteten i många år uppmärksammat detta och också genomfört olika tester
för att kunna placera de studerande i rätt grupp.
1.2 Syfte
Syftet med denna studie är att försöka beskriva den produktiva och receptiva
språkfärdigheten hos sverigefinska studerande i finska, att utifrån ett nivåtest
försöka kartlägga den grammatiska kompetensen hos dessa studerande och
därmed undersöka vad de behärskar och vad de inte behärskar i den fas då de
påbörjar studier på högskolenivå i finska. Avsikten är att dels ge de finska
skolorna och lärare i finska en återkoppling på deras verksamhet, men också att
ge en bas för att kunna utarbeta undervisningsmaterial anpassat till just
sverigefinska studenters speciella behov. I detta arbete ingår även att försöka
hitta tendenser i den interna sverigefinska språkutvecklingen, se vad som skiljer
den från utvecklingen i Finland och om det finns några typiska sverigefinska
språkdrag.
1.3 Tidigare undersökningar av sverigefinska ungdomars språk
I det tidigaste skedet är det främst två forskare som har dragit uppmärksamheten
till de sverigefinska ungdomarnas språksituation i den svenska skolan, nämligen
Pertti Toukomaa och Tove Skutnabb-Kangas. Toukomaas (1973, 1975, 1977),
Skutnabb-Kangas (bl.a. 1975, 1980, 1981, 1984, 1994) och Toukomaa &
Skutnabb-Kangas (1976) studier har betytt mycket för forskningen om de
sverigefinska ungdomarnas språkliga villkor och senare också om minoritetens
villkor i allmänhet. De har inte endast inspirerat tvåspråkighetsdebatten i
Sverige utan har också fått stor genomslagskraft internationellt. Skutnabb-
Kangas idéer har i Kanada nästan parallellt visat sig ha vissa grunddrag
gemensamma med Jim Cummins (2000, 2001) och andra forskares rön.
Ett stort antal studier av sverigefinska skolbarns språksituation har
följt i kölvattnet av Toukomaas och Skutnabb-Kangas studier, bl a kan nämnas
Lasonen (1978), Hansson (1979, 1981), Löfgren & Ouvinen-Birgerstam (1980),