Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

68
informanterna säger ordet de söker efter på svenska och förväntar sig att
intervjuaren översätter till finska. Detta sker också, för att hålla samtalet igång.
En av informanterna (M12) har mycket svårt att finna ord, bl.a. behärskar han
inte skoltermer som lukio ’gymnasium’ och peruskoulu ’grundskola’ , vilket är
lite oväntat, då de just har gått ut gymnasiet. De bättre i denna grupp har
tämligen bra flyt men intervjuerna blir ibland korta, då de endast ger svar på den
direkta frågan.
Den finlandssvenska informanten förstår allt, men har ett visst
motstånd mot att tala finska. Hon verkar vara mycket fokuserad på att tala
grammatiskt korrekt, vilket inte ens intervjuaren gör. Det framgår tydligt att hon
känner sig obekväm i situationen.
4 Sammanfattande kommentarer om resultaten av testen
Studien bygger på test som genomfördes på sammanlagt 30 nybörjarstuderande i
finska vid svenska universitet i början av höstterminen 2002. De fyra deltesten
bestod av 1) diktamenstest, 2) lucktest, 3) fri skrivning och 4) intervju, där
lucktestet utgjorde det centrala testet. Den fria skrivningen kom mer att utgöra
ett komplement till lucktestet och de språkdrag som togs upp i lucktestet
kontrollerades också i detta test. Syftet med de olika deltesten var att försöka
samla information främst om informanternas stavning, deras morfologiska och
syntaktiska kompetens, men också talförståelse och muntlig språkfärdighet.
Efter den första analysen delades informanterna in i två olika
grupper utifrån deras skolgång (tabell 1). Hälften av informanterna har gått i
finsk klass (Fi), de flesta de första tre åren, men några även längre. Den andra
gruppen har gått i svensk klass (Sv), men har vanligen fått
modersmålsundervisning, en del av informanterna i denna grupp har dock endast
fått sporadisk modersmålsundervisning.
Resultaten i denna undersökning stämmer tämligen väl överens med
andra liknande undersökningar men det finns också en del avvikelser. Som
också förväntades har de flesta informanter stor receptiv kompetens, de förstår
mycket väl inte endast talad utan även skriven finska. De flesta känner sig också
trygga med att tala finska i en informell intervjusituation. Däremot har många
svårigheter med att skriva finska, de är ibland osäkra på både stavning och om
hur man ska bilda formerna.
Informanterna har alla sina egna strategier i situationer där de är
osäkra på stavning av ord eller bildandet av en form. En del informanter
utelämnar ordet (tabell 2) eller skriver det ord som finns angivet (i lucktestet)
medan andra försöker bilda den korrekta formen av det angivna ordet eller
ersätter ordet med ett synonymt ord. De flesta utelämningar återfinns i Svgruppen,
men det finns tydliga individuella skillnader.