Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola
Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola
Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
37<br />
Dock förekommer en del mindre avvikelser från standardspråkets former. Vad<br />
gäller verbtyp 3 (kävellä, jutella) har säkerligen den givna infinitivformen under<br />
luckan utlöst följande imperfektformer (se även under Stavning):<br />
infinitiv<br />
kävellimme (kävelimme) kävellä<br />
’vi promenerade’<br />
loikoillimme (loikoilimme) loikoilla<br />
’vi låg och slöade’<br />
hymyilli (hymyili) hymyillä<br />
’log’<br />
Flera av informanterna som skrivit verbet med dubbel konsonant har också<br />
skrivit verbet helt rätt men suddat och skrivit den korrekta formen (ibland flera<br />
gånger) och slutligen lämnat den felstavade formen kvar. Det visar tydligt på att<br />
den givna infinitivformen gjort dem osäkra.<br />
Fyra informanter har nästan genomgående –si- som<br />
imperfektändelse. Det kan vara en övergeneraliserad imperfektändelse, kanske i<br />
analogi med den imperfektformen som de s.k. sammandragna verbtyperna<br />
(siivota – siivosi- ’städa’) har. Liknande imperfektformer kan man ibland stöta<br />
på i barnspråk (Nesser 1981) och vissa dialekter. Även Lähdemäki (1995) fann<br />
liknande imperfektformer hos de finlandssvenska informanterna och hon anser<br />
att de orsakats av antingen dialektal form eller att de bildats i analogi med de<br />
sammandragna verbtyperna. Eftersom konditionalisformen ’skulle’ (-isi-) ibland<br />
överlappar imperfektformen och kanske också har ett inslag av ’förfluten’ tid,<br />
kan det i viss mån ha påverkat detta:<br />
pyytäsi (pyysi) ’be (om ngt)’<br />
näyttääsi (näytti) ’se ut (som)’<br />
näyttäsi (näytti)<br />
pidäsin (pidin) ’tycka om’<br />
kertosi (kertoi) ’berätta’<br />
lentäsimme (lensimme) ’flyga’<br />
tuntusi (tuntui) ’kännas’<br />
Det förekommer också några få former, som man ofta stöter på hos<br />
svenskspråkiga nybörjarstudenter; nekande imperfekt bildat med nekningsverb<br />
följt av huvudverbet i imperfekt med –i, istället för huvudverbet i perfekt<br />
particip, samt former där ti > si- växlingen uteblivit. Vissa verb av denna typ har<br />
en ”fri variation”, exempelvis läksi – lähti ’gick’, men sådana verb återfinns inte<br />
i detta material. Samtliga imperfektformer återfinns i Sv-gruppen:<br />
ei kysyi (ei kysynyt)<br />
en tiesi (en tiennyt/tietänyt)<br />
pyyti (pyysi)
Change language