Läs rapporten (pdf 415 kB) - Mälardalens högskola

lenti (lensi)
38
Några informanter uppfattar inte loikoilla ’ligga och slöa’ som ett verb. En
informant böjer det som ett nomen i inessiv: loikolassa, två informanter skriver:
loikoista. De flesta av informanterna skriver dock oftast imperfektformer helt
felfritt. Flera av informanterna uppvisar dessutom kreativitet; i stället för att rada
upp imperfektformer efter varandra (loikoilimme Suomenlinnan uimarannalla,
luimme ja keskustelimme) använder de en satsförkortning, dvs. en bisats
förkortas och vävs in i en huvudsats. I exemplen nedan använder informanterna
instruktiv av 2. infinitiven, en s.k. modalkonstruktion, där en sats som uttrycker
en samtidig handling eller sättet för handlingen i huvudsatsen, vävs in i
huvudsatsen. I det andra exemplet har informanten dessutom avlett ett av
verben:
loikoilimme Suomenlinnan uimarannalla lukien ja keskustellen taiteesta
infinitiv: lukea (imperfekt: luimme); keskustella (imperfekt: keskustelimme)
’vi låg och slöade på Sveaborgs badstrand läsande och diskuterande’
loikoilimme Suomenlinnan uimarannalla lueskellen ja keskustellen
infinitiv: lueskella ’hålla på att läsa’; keskustella ’diskutera’
3.3.3 Användning av perfekt particip
Perfekt participet används tillsammans med hjälpverbet olla ’vara’ i
sammansatta tempusformer, dvs. i jakande och nekande perfekt, jakande och
nekande pluskvamperfekt samt nekande imperfekt. I denna funktion används
endast två former av participet, nämligen nominativ singular (-ut/-yt) och
nominativ plural (-eet) medan hjälpverbet personböjs. I perfekt böjs hjälpverbet
i presens:
hjälpverb perfekt particip
olen sanonut (sgl) ’jag har sagt’
olet sanonut ’du har sagt’
hän on sanonut ’han/hon har sagt’
olemme sanoneet (pl) ’vi har sagt’
olette sanoneet ’ni har sagt’
he ovat sanoneet ’de har sagt’
I pluskvamperfekt böjs hjälpverbet i imperfekt:
hjälpverb perfekt particip
olin sanonut (sgl) ’jag hade sagt’
olit sanonut ’du hade sagt’
hän oli sanonut ’han/hon hade sagt’