Bilaga 9 Konsumentprodukter som hjälpmedel i hälso- och sjukvården

More documents

Recommendations

Info

Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 planen ska planerade och beslutade insatser framgå. Socialstyrelsens har meddelat föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering av enskilda. Bl.a. föreskriver Socialstyrelsen att landsting och kommuner ska utarbeta gemensamma rutiner för samordningen av habiliterings- och rehabiliteringsinsatser, inklusive hjälpmedel åt enskilda. Rutinerna ska t.ex. säkerställa att de personer som ska vara ansvariga för samordningen utses. Den som har utsetts att ansvara för samordningen ska enligt Socialstyrelsens föreskrifter ansvara för att en plan upprättas (13 §). (Planen kan benämnas på olika sätt, t.ex. habiliterings-, rehabiliterings- eller vårdplan. 1 ) Planen ska dokumenteras, bl.a. i patientjournalen (16 §). Bestämmelser om förskrivning av hjälpmedel finns även i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (se nedan). Bestämmelser om rutiner för samverkan, vårdplanering och överföring av information vid in- och utskrivning finns i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:27) om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Föreskrifterna innehåller bl.a. bestämmelser om överföring av information om patienten mellan landsting och kommun vid ut- och inskrivning. HSL är en målinriktad ramlag. Det innebär att lagen ger landsting och kommuner viss frihet att utforma vård- och omsorgsinsatser efter regionala och lokala behov. Landsting och kommuner får t.ex. sluta avtal med varandra eller med privata aktörer om att utföra vissa uppgifter som annars ligger på deras ansvar (3 § tredje stycket resp. 18 § femte stycket HSL). Detta gäller även ansvaret för hjälpmedel, vilket medfört att hjälpmedelsverksamheten ser olika ut i landet. Landstinget och kommunen får vidare besluta om avgifter för sina tjänster. Det finns ett tak för hur mycket den enskilde behöver betala för bl.a. läkarbesök. Det taket omfattar dock inte avgifter för hjälpmedel. Hälso- och sjukvården ska enligt lagen bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård (2 a §). Detta innebär att den ska särskilt vara av god kvalitet med god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. Lagen föreskriver också att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras (31 §). Där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges (2 e §). Vården och behandlingen ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten (2 a §). Patienten ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Om informationen inte kan lämnas till patienten, ska den i stället lämnas till en närstående till patienten (2 b §). 1 Hjälpmedelsinstitutet, Förskrivningsprocessen, fritt val av hjälpmedel, egenansvar – tre olika vägar till hjälpmedel, 2011, s. 39. 12
Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 Den övergripande svenska hälso- och sjukvårdslagstiftningen uppställer inte något uttryckligt krav på samtycke till vård och behandling. Ett sådant krav får dock anses ändå föreligga genom de lagstadgade kraven på information till, samråd med och respekt för patienten (se föregående stycke). 2 Medicinska åtgärder inom sjukvården accepteras endast av rättsordningen om de inte står i strid med patientens vilja. Denna huvudregel kan också uttryckas så, att samhällets acceptans av en medicinsk åtgärd inte enbart kan grundas på det faktum att den tillfredsställer ett gott syfte. Det goda syftet är visserligen en nödvändighet, men inte tillräcklig för handlingens laglighet. För att patienten ska kunna utöva sin självbestämmanderätt samt känna sig respekterad och delaktig i vården krävs att den information som lämnas till patienten är anpassad för att tillgodose dessa rättigheter och krav. Patientens individuella förutsättningar att ta emot och förstå information måste beaktas. Samtycket behöver inte vara uttryckligt. Oftast är ett tyst samtycke (konkludent samtycke) tillräckligt för vårdåtgärder av mindre ingripande art, förutsatt att patienten har erhållit adekvat och relevant information. (Presumerade samtycken däremot saknar stöd i hälso- och sjukvårdslagstiftningen.) Å andra sidan torde ingrepp av mer ingripande eller riskfylld art kräva ett uttryckligt samtycke för att undvika missförstånd. Det är en bedömningsfråga från fall till fall om ett uttryckligt samtycke ska inhämtas. Underlåtelse att inhämta ett samtycke kan föranleda disciplinära åtgärder mot yrkesutövaren eller åtal för vållande till kroppsskada m.m. Ett samtycke, uttryckligt eller tyst, ska dokumenteras i patientjournalen, se 3 kap. 7 § Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. 3 Ett samtycke kan alltid återkallas av patienten, skriftligen eller muntligt. I den rättsvetenskapliga litteraturen förespråkas ett förtydligande i lagstiftning av samtyckets form och kvalitet. 4 Exempel på sådan tydlighet finns i t.ex. lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. när det gäller hantering av vävnad eller blod från patient för analys eller annan användning. 4.2 Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetslagen (2010:659) är en av de mer centrala författningarna på hälso- och sjukvårdens område vid sidan om HSL. Patientsäkerhetslagen syftar till att främja en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården och därmed jämförlig verksamhet. I lagen finns bl.a. bestämmelser om patientsäkerhetsarbete, behörighetsfrågor, skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonalen och Socialstyrelsens tillsynsarbete. Systematiskt patientsäkerhetsarbete 2 Elisabeth Rynning, Samtycke till medicinsk vård och behandling, 1994, s. 350. 3 3 kap. 7 § SOSFS 2008:14 första punkten lyder: ”Rutinerna för dokumentation av patientuppgifter ska även säkerställa att patientjournalen innehåller […] uppgifter om lämnade samtycken…” 4 Ib s. 351. 13
Page 1: Alternativ telefoni - från särlö
Page 4 and 5: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 5
Page 6 and 7: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 I
Page 10 and 11: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 K
Page 12 and 13: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 e
Page 16 and 17: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 E
Page 18 and 19: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 U
Page 20 and 21: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 S
Page 22 and 23: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 v
Page 24 and 25: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 e
Page 26 and 27: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 R
Page 30 and 31: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 T
Page 32 and 33: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 t
Page 34 and 35: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 l
Page 36 and 37: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 f
Page 38 and 39: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 h
Page 40 and 41: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14
Page 42 and 43: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 f
Page 44 and 45: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 E
Page 46 and 47: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 L
Page 50 and 51: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 U
Page 52 and 53: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 F
Page 54 and 55: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 h
Page 56 and 57: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 u
Page 58 and 59: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 u
Page 62 and 63: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 s
Page 64 and 65:
Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 m
Page 66 and 67:
Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 6
Page 68 and 69:
Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 v
Page 70 and 71:
Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 o
Page 72 and 73:
Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 a
Page 74 and 75:
Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 p
Page 76:
Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 l
show all

Bilaga 9 Konsumentprodukter som hjälpmedel i hälso- och sjukvården

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?