Bilaga 9 Konsumentprodukter som hjälpmedel i hälso- och sjukvården

Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14
kan ge upphov till allvarliga personskador och i motsvarande grad ett
skadeståndsansvar. Ansvar på ett personligt plan kan också aktualiseras bland
yrkesutövare inom hälso- och sjukvården. I värsta fall riskerar hälso- och
sjukvårdspersonal att åtalas och dömas för brott vid försummelse i sin yrkesutövning,
t.ex. vållande till annans död eller kroppsskada. Det är inte osannolikt att straffansvar
kan komma att aktualiseras inom hjälpmedelsområdet. Mot den bakgrunden är en
juridisk riskanalys nödvändig för att kunna undersöka om en tjänst eller lösning som
innefattar behandling av personuppgifter följer gällande rätt eller inte. Denna
rättsutredning tjänar detta syfte.
En juridisk riskanalys motiveras också av andra skäl. Rättsreglerna förutsätter
ofta att någon form av juridisk riskanalys genomförs. Inte minst mot bakgrund av att
författningar lätt kan halka efter samhällsutvecklingen. Rättsreglernas auktoritativa
natur innebär vidare att juridiken i sig kan utgöra en risk i det att underlåtenhet att
beakta det juridiska regelverket vid nya samhällsreformer kan medföra negativa
konsekvenser. Genom en riskanalys identifieras således risker, vilka kan reduceras
eller elimineras genom kompensatoriska åtgärder av olika slag. I det följande berörs
sådana kompensatoriska mekanismer.
Den första identifierade risken är att en patient kan lida allvarlig rättsförlust vid
fel eller tillbud med en konsumentprodukt. Patienten riskerar att inte alls
kompenseras för en personskada som en konsumentprodukt har givit upphov till. Jag
vill understryka att jag anser att risken är liten, men reell. Den offentliga hälso- och
sjukvårdens grundtanke är en jämlik och rättvis vård. Det är inte vare sig jämlikt eller
rättvist att en krets av patienter, om än liten, riskerar att helt bli utan en ekonomisk
kompensation när något går snett med ett hjälpmedel.
En lösning som kan övervägas för att reducera eller eliminera den identifierade
risken är en frivillig kollektiv försäkring som landsting och kommuner kan teckna för
att ekonomiskt kompensera patienter som hamnar utanför det socioekonomiska
skyddsnätet som samhället har byggt för säkerhetsbrister och olyckor med produkter
inom hälso- och sjukvården. Ersättningen skulle i sådant fall falla ut när ersättning
inte kan utges enligt patientsäkerhetslagen eller annan lagstiftning, t.ex.
konsumentköplagstiftningen. (Konsumentköplagen är tillämplig på patientens köp av
ett hjälpmedel på rekvisition enligt Fritt val, men skadestånd p.g.a. fel utgår endast
för sakskada, inte personskada.) En sådan situation aktualiseras när
konsumentprodukter förskrivs som hjälpmedel eller köps av patienten inom Fritt val.
Eftersom produktansvarslagens strikta skadeståndsansvar måste avgöras av domstol
vid tvist om tillverkarens strikta skadeståndsansvar, bör försäkringen med hänsyn till
patienters allmänt svagare ställning i jämförelse med en annan konsument, t.ex. ett
handikapp av något slag, träda in i stället för produktansvarslagen.
Den föreslagna lösningen motsvarar helt enkelt patientskadeförsäkringen, men i
dessa fall när konsumentprodukter förskrivs som hjälpmedel i hälso- och sjukvården.
Denna kollektiva försäkringslösning skulle således utgöra ett frivilligt komplement
till patientskadeförsäkringen. Lösningen kräver självklart närmare överväganden och
sannolikt en lagstiftning, men inte nödvändigtvis. Läkemedelsförsäkringen t.ex. är
inte författningsreglerad utan bygger på överenskommelser mellan
73