Bilaga 9 Konsumentprodukter som hjälpmedel i hälso- och sjukvården

More documents

Recommendations

Info

Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 Enligt patientsäkerhetslagen ska varje vårdgivare planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (se ovan) respektive tandvårdslagen (1985:125) upprätthålls (3 kap. 1 §). Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador och utreda händelser i verksamheten som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada (3 kap. 2 §). Av förarbetena till patientsäkerhetslagen (prop. 2009/10:209) framgår att patientsäkerhetsarbetet ska bedrivas fortlöpande och på ett systematiskt sätt. Ett lämpligt stöd för att åstadkomma systematik i patientsäkerhetsarbetet är att vårdgivaren använder sig av ett ledningssystem. Ett ledningssystem kan enklast beskrivas som en organisations policy, mål och mätkriterier samt arbetet med att nå målen. Ett ledningssystem har olika inriktning beroende på vad det syftar till. Ett miljöledningssystem syftar till att minska verksamhetens miljöpåverkan och ett kvalitetsledningssystem syftar till att säkerställa och öka verksamhetens kund- och intressentnytta. Enligt Socialstyrelsen ska varje vårdgivare bedriva sitt patientsäkerhetsarbete med stöd av ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Det framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Varje vårdgivare ska ha ett sådant ledningssystem Bl.a. föreskriver Socialstyrelsen att en vårdgivare ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet (4 kap. 2 §). I föreskrifterna lyfter Socialstyrelsen fram flera olika sätt genom vilka en vårdgivare kan få kännedom om verksamheten bedrivs enligt uppställda mål och rutiner, t.ex. genom klagomål från patienter, riskanalyser, egenkontroll eller synpunkter från exempelvis myndigheter. Avvikelser kan även uppmärksammas av hälso- och sjukvårdspersonalen. Enligt patientsäkerhetslagen är en vårdgivare skyldig att anmäla händelser till Socialstyrelsen som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada, s.k. Lex Maria-anmälan. Anmälan ska göras snarast efter det att händelsen har inträffat (3 kap. 5 §). Socialstyrelsen har meddelat närmare föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:28) om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter Patientsäkerhetslagen innehåller bestämmelser om hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter. De ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Kravet på att agera i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet är inte absolut. Det har i rättspraxis exempelvis ansetts tillåtet att tillgripa alternativmedicinska metoder när alla vanliga behandlingsmetoder har prövats, behandlingen är riskfri och patienten själv önskar detta (”halmstrå-principen”; se SOU 2008:117 s. 183). En patient ska enligt patientsäkerhetslagen ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas 14
Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 och genomföras i samråd med patienten som ska visas omtanke och respekt (6 kap. 1 §). Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter (6 kap. 2 §). Bestämmelsen, som vanligtvis benämns det medicinska yrkesansvaret, innebär att var och en som är verksam inom hälso- och sjukvården har, oavsett utbildning, yrke, ställning i organisationen eller anställningsförhållande, ett personligt yrkesansvar. Bestämmelsen utesluter inte att ansvar för ett visst fel kan läggas även på annan än den som gjort sig skyldig till det omedelbara felet, t.ex. en överordnad med ansvar för vårdrutinerna på en avdelning. När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient medverka till att patienten ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar (6 kap. 7 §). 4.3 Lagen om valfrihetssystem Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till hjälpmedelsanvändaren eller patienten. Valfrihetssystem är ett alternativ till offentlig upphandling. LOV bygger alltså inte på EU:s upphandlingsdirektiv på det sätt som lagen (2007:1091) om offentlig upphandling gör, utan är en lag som bygger enbart på nationella överväganden. Anledningen är att lagstiftaren bedömt att tjänstekontrakt inom ramen för valfrihetssystem är s.k. tjänstekoncessioner och därför inte omfattas av det klassiska upphandlingsdirektivet eller försörjningsdirektivet. Med koncession avses situationer när en myndighet överlåter till tredje man det totala eller partiella ansvaret för en ekonomisk verksamhet som myndigheten normalt har ansvaret för, förutsatt att den tredje mannen tar på sig riskerna med driften. LOV omfattar således bara tjänster (tjänstekoncessioner), inte varor. Inte heller omfattas alla tjänster, enbart tjänster på hälso- och sjukvårds- och socialtjänstområdet, dvs. tjänster som är upptagna som B-tjänster i LOU (se ovan), dock med undantag för barn- och ungdomsomsorg. Den myndighet som vill tillämpa lagen måste annonsera löpande på en hemsida som Kammarkollegiet ansvarar för. Alla leverantörer som uppfyller de krav som den upphandlande myndigheten ställt upp ska godkännas och kontrakt ska sedan tecknas. Det ska också finnas ett ickevalsalternativ för enskild som inte kan eller vill välja utförare. Utöver bestämmelserna i LOV finns det även annan lagstiftning som påverkar när LOV får eller ska tillämpas. T.ex. är det frivilligt för kommuner att införa valfrihetssystem (enligt LOV) men, enligt 5 § 2 stycket HSL obligatoriskt för landsting att införa vårdvalssystem som ger allmänheten rätt att välja privat eller offentligt driven vårdcentral, och alla vårdgivare som uppfyller landstingens krav ska ha rätt att etablera verksamhet inom primärvården med offentlig ersättning. Genomförande av valfrihetssystem inom primärvården ska ske enligt bestämmelserna i LOV. 15
Page 1: Alternativ telefoni - från särlö
Page 4 and 5: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 5
Page 6 and 7: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 I
Page 10 and 11: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 K
Page 12 and 13: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 e
Page 14 and 15: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 p
Page 18 and 19: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 U
Page 20 and 21: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 S
Page 22 and 23: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 v
Page 24 and 25: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 e
Page 26 and 27: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 R
Page 30 and 31: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 T
Page 32 and 33: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 t
Page 34 and 35: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 l
Page 36 and 37: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 f
Page 38 and 39: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 h
Page 40 and 41: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14
Page 42 and 43: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 f
Page 44 and 45: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 E
Page 46 and 47: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 L
Page 50 and 51: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 U
Page 52 and 53: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 F
Page 54 and 55: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 h
Page 56 and 57: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 u
Page 58 and 59: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 u
Page 62 and 63: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 s
Page 64 and 65: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 m
Page 66 and 67:
Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 6
Page 68 and 69:
Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 v
Page 70 and 71:
Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 o
Page 72 and 73:
Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 a
Page 74 and 75:
Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 p
Page 76:
Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 l
show all

Bilaga 9 Konsumentprodukter som hjälpmedel i hälso- och sjukvården

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?