Bilaga 9 Konsumentprodukter som hjälpmedel i hälso- och sjukvården

More documents

Recommendations

Info

Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 undantag, själva svara för hela den bedömning som måste göras innan produkten CEmärks (enligt det medicintekniska regelverket) och släpps ut på marknaden. Undantagen är produkter som har en inbyggd mätfunktion och produkter som levereras sterila. I dessa fall måste tillverkaren anlita ett anmält organ för att få dessa egenskaper verifierade innan produkten släpps ut på marknaden. I övrigt är det bara i de fall hjälpmedlen tillhör riskklass klass II a eller högre som tillverkaren måste anlita utomstående provnings- eller certifieringsorgan för att få sina produkter bedömda innan de släpps ut på marknaden. Även om det inte finns explicita krav i författning att personliga hjälpmedel som förskrivs till patienten eller beslutas enligt Fritt val ska vara medicintekniska produkter, verkar lagstiftaren utgå från att så är fallet. Det framgår tydligt av Socialstyrelsens föreskrifter ovan om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Även patientskadelagen utgår från att patienter bara erbjuds medicintekniska produkter eftersom patientskadeersättning inte utgår för andra produkter, se 6 § första stycket andra punkten patientskadelagen; se även avsnitt 4.7. 5.7 Konsumentprodukter som hjälpmedel Det är numera vanligt att vissa enklare hjälpmedel och/eller konsumentprodukter inte tillhandahålls inom hälso- och sjukvården. Ofta är det hjälpmedel som används för personlig vård, t.ex. att tvätta sig, att klä sig, att äta och dricka. Det är produkter som många personer med eller utan funktionsnedsättning kan ha nytta av. Hjälpmedel som faller utanför hälso- och sjukvårdens ansvar ingår i patientens egenansvar och han eller hon är därför hänvisad till att själv köpa produkten. Nya typer av hjälpmedel Vad som är att betrakta som ett hjälpmedel utvecklas dock från att tidigare främst ha avsett enklare produkter till att nu även gälla tjänster och programvaror på informationsteknik- och telekommunikationsområdet. Detta märks bland annat genom att fler och fler applikationer till mobiltelefoner är speciellt framtagna för att ge stöd åt personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Hjälpmedel och ny teknik får en allt viktigare roll för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett självständigt liv. HI har bl.a. tagit fram vägledningar för att hjälpa förskrivare av alternativ telefoni och personer med funktionsnedsättning att hitta lämpliga program för bildtelefoni (som landstingen förskriver) och videokonferens som kan laddas ned gratis från Internet till den egna datorn (se t.ex. rapporten Bildtelefoni – test av 18 gratisprogram 2010). Sedan 2001 får landstingen statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation med stöd av förordning (2001:638) om statsbidrag till utrustning för elektronisk kommunikation. Bidrag lämnas för bl.a. (1) anskaffningskostnaden för utrustning som möjliggör en dialog i realtid via ett kommunikationsnät och som skall användas av personer som är döva, gravt hörselskadade, dövblinda, talskadade eller språkstörda och inte, eller endast med betydande svårighet, kan kommunicera utan 54
Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 sådan utrustning samt (2) anskaffningskostnaden för sådan utrustning i de fall den skall användas av närstående till personer som avses i första punkten. Med utrustning avses även datorprogram i maskinläsbar form. Bidrag lämnas även för kostnader som landstinget har för nödvändig service och reparation samt nödvändigt byte av sådan utrustning som angivits. Statsbidraget fördelas av Socialstyrelsen. Förordningen ställer inga krav på att utrustningen ska vara en medicinteknisk produkt. Konsumentprodukter för elektronisk kommunikation Den tekniska utvecklingen, inte minst inom IT-området, ger allt större möjligheter att kompensera en funktionsnedsättning. Det är mot den bakgrunden regeringen har gett HI och PTS i uppdrag att i samarbete med de landsting 40 som anmäler intresse genomföra en försöksverksamhet med syfte att stimulera användningen av konsumentprodukter för elektronisk kommunikation (se avsnitt 2). I uppdraget anger regeringen att försöksverksamheten ska bedrivas med inriktning på att stimulera landstingens hjälpmedelsverksamhet så att den snabba generella teknikutvecklingen av konsumentprodukter i större utsträckning kommer brukarna till del och utgör en del av utbudet av tekniska hjälpmedel. Målsättningen ska vara ett ökat mått av valfrihet hos brukarna. Rådande ansvarsfördelning och anslagsvolym för elektronisk kommunikation och att statens medel används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ska vara en styrande. Därutöver ska HI och PTS redovisa bl.a. en modell för upphandling av konsumentprodukter för elektronisk kommunikation samt förutsättningar för brukarnas fortsatta tillgång till service, support och utbildning på konsumentprodukter i landstingets försorg. Försöksverksamheten har genomförts under två år tillsammans med de landsting som har anmält intresse. Försöksverksamheten, som tagit sig namnet Alternativ telefoni, ska slutredovisas till regeringen den 15 februari 2013. Den pågående tekniska utvecklingen bidrar alltså till att gränsen mellan konsumentprodukter och medicintekniska produkter börjar suddas ut, men ger också upphov till diskussioner om vad som är hälso- och sjukvårdens ansvar kontra patientens egenansvar, exempelvis beträffande smarta telefoner och digitala tjänster. I försöksverksamheten Alternativ telefoni (se ovan) är ett av uppdragen att ta fram en modell för landstingens upphandling av konsumentprodukter för elektronisk kommunikation. För att kunna presentera en sådan modell måste HI och PTS först konstatera att gällande rätt tillåter konsumentprodukter som hjälpmedel. Denna rättsutredning syftar till att klargöra förhållandena på detta område. Större utbud av hjälpmedel ger patienten ökad valfrihet och ökat inflytande Utredningen om fritt val av hjälpmedel hade som utgångspunkt för sitt arbete att öka delaktigheten och inflytandet för den enskilde genom att låta denne själv välja hjälpmedel (se avsnitt 5.8). Ett sätt att uppnå dessa målsättningar är enligt 40 Dalarna, Halland, Jönköping, Stockholm, Uppsala, Västerbotten och Örebro. 55
Page 1:
Alternativ telefoni - från särlö
Page 4 and 5:
Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 5
Page 6 and 7: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 I
Page 8 and 9: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 2
Page 10 and 11: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 K
Page 12 and 13: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 e
Page 14 and 15: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 p
Page 16 and 17: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 E
Page 18 and 19: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 U
Page 20 and 21: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 S
Page 22 and 23: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 v
Page 24 and 25: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 e
Page 26 and 27: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 R
Page 30 and 31: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 T
Page 32 and 33: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 t
Page 34 and 35: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 l
Page 36 and 37: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 f
Page 38 and 39: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 h
Page 40 and 41: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14
Page 42 and 43: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 f
Page 44 and 45: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 E
Page 46 and 47: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 L
Page 50 and 51: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 U
Page 52 and 53: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 F
Page 54 and 55: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 h
Page 58 and 59: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 u
Page 62 and 63: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 s
Page 64 and 65: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 m
Page 68 and 69: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 v
Page 70 and 71: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 o
Page 72 and 73: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 a
Page 74 and 75: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 p
Page 76: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 l
show all

Bilaga 9 Konsumentprodukter som hjälpmedel i hälso- och sjukvården

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?