Bilaga 9 Konsumentprodukter som hjälpmedel i hälso- och sjukvården

More documents

Recommendations

Info

Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 utredningen ett vidare synsätt på hjälpmedel. Några ”egentliga hinder” för landsting och kommuner att föreskriva konsumentprodukter finns inte enligt utredningen (SOU 2011:77 s. 132). Det är – anför utredningen – viktigt att utnyttja de möjligheter som finns att hitta hjälpmedel som svarar mot den enskilde hjälpmedelsanvändarens behov och i det perspektivet finns det all anledning att ha ett vidare synsätt på vilka produkter som kan vara hjälpmedel. Det projekt som nu pågår inom ramen för HI:s och PTS:s uppdrag Alternativ telefoni avser hjälpmedel för döva, gravt hörselskadade, dövblinda, talskadade eller språkstörda. Även när det gäller andra grupper av funktionsnedsättningar kan konsumentprodukter svara mot behovet av hjälpmedel. Det finns därför enligt utredningen skäl att överväga möjligheterna att även på andra områden utöka utbudet av hjälpmedel genom att utnyttja de möjligheter som konsumentprodukter ger. Utredningen noterar att kraven på kvalitet och säkerhet hos produkterna inte alltid är desamma för konsumentprodukter och medicintekniska produkter. De risker som detta innebär varierar beroende på vilka produkter det gäller och vad de ska kompensera. En medvetenhet om dessa omständigheter är en förutsättning för ett vidare synsätt på hjälpmedel, anser utredningen. Inte alla landsting anser att konsumentprodukter är lämpliga hjälpmedel Faktum är emellertid att flertalet landsting och regioner har beslutat att konsumentprodukter som kan kompensera för funktionsnedsättning och som går att införskaffa i dagligvaruhandeln bör betraktas som hjälpmedel för egenvård. Som exempel kan nämnas Stockholms läns landsting hjälpmedelspolicy (2003). Av Region Skånes hjälpmedelspolicy framgår tydligt att ”Hjälpmedel/produkter som är konsumentprodukter bekostas av individen” (juni 2012). I landsting som erbjuder Fritt val av hjälpmedel får patienten köpa konsumentprodukter. Fritt val av hjälpmedel är ett komplement till den traditionella förskrivningen i syfte att öka den enskildes valfrihet och inflytande (se avsnitt 5.5). I de landsting som erbjuder Fritt val av hjälpmedel är det patienten som inhandlar, äger och ansvarar för hjälpmedlet. Det kan givetvis resultera i att patienten väljer att avstå från sjukvårdshuvudmannens utbud av hjälpmedel och väljer i stället en konsumentprodukt. Som exempel i Utredningen om fritt val av hjälpmedels betänkande (SOU 2011:77) nämns en CP-skadad pojke som valt en s.k. Segway i stället för en traditionell, eldriven rullstol (s. 83). En Segway är inte en medicinteknisk produkt utan ett fordon klassat som cykel. Inte alla patienter kan anförtros Fritt val av hjälpmedel Det är dock inte självklart att alla patienter ska anförtros möjligheten till Fritt val av hjälpmedel. Ett beslut om Fritt val är ett egenvårdsbeslut. Bestämmelser om 56
Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 egenvård finns i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Enligt föreskrifterna är det den behandlande legitimerade yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården som inom sitt ansvarsområde ska bedöma om egenvård är lämpligt i det enskilda fallet. I bedömningen ska de risker som kan finnas analyseras. Själva bedömningen och beslutet är hälso- och sjukvårdsuppgifter som ska dokumenteras i patientjournalen. Föreskrifterna innebär att förskrivare av hjälpmedel i samråd med patienten ska göra en bedömning om det är patientsäkert att han eller hon kan anförtros uppgiften att via en rekvisition själv välja och köpa ett hjälpmedel. Bedömningen ska alltid utgå ifrån patientens situation och förutsättningar att utföra egenvården på ett säkert sätt, antingen själv eller med hjälp av någon annan (Hjälpmedelsinstitutets broschyr Fritt val av hjälpmedel – till dig som är förskrivare). Beslutar förskrivaren om Fritt val har denne kvar sitt ansvar för habiliterings- och rehabiliteringsprocessen. Förskrivaren har vidare alltjämt enligt Socialstyrelsens föreskrifter ansvar för att beslutet om egenvård omprövas i vissa fall samt regelbundet följs upp om det inte är uppenbart obehövligt. Däremot har förskrivaren inte ansvar för de delar som har överlåtits som egenvård. Han eller hon har heller inte uppföljningsansvar för hjälpmedlet. Det innebär att ansvaret för eventuell installation, skötsel och underhåll och service ligger på den enskilde. 57
Page 1:
Alternativ telefoni - från särlö
Page 4 and 5:
Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 5
Page 6 and 7:
Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 I
Page 8 and 9: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 2
Page 10 and 11: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 K
Page 12 and 13: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 e
Page 14 and 15: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 p
Page 16 and 17: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 E
Page 18 and 19: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 U
Page 20 and 21: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 S
Page 22 and 23: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 v
Page 24 and 25: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 e
Page 26 and 27: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 R
Page 30 and 31: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 T
Page 32 and 33: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 t
Page 34 and 35: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 l
Page 36 and 37: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 f
Page 38 and 39: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 h
Page 40 and 41: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14
Page 42 and 43: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 f
Page 44 and 45: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 E
Page 46 and 47: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 L
Page 50 and 51: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 U
Page 52 and 53: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 F
Page 54 and 55: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 h
Page 56 and 57: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 u
Page 62 and 63: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 s
Page 64 and 65: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 m
Page 68 and 69: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 v
Page 70 and 71: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 o
Page 72 and 73: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 a
Page 74 and 75: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 p
Page 76: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 l
show all

Bilaga 9 Konsumentprodukter som hjälpmedel i hälso- och sjukvården

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?