Bilaga 9 Konsumentprodukter som hjälpmedel i hälso- och sjukvården
Bilaga 9 Konsumentprodukter som hjälpmedel i hälso- och sjukvården
Bilaga 9 Konsumentprodukter som hjälpmedel i hälso- och sjukvården
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14<br />
försäkringen alternativt åberopa produktsäkerhetslagen om den är tillämplig (prop.<br />
1990/91:197 s. 22).<br />
4.7 Patientskadelagen<br />
Inledning<br />
Patientskadelagen (1996:799) innehåller bestämmelser om rätt till<br />
patientskadeersättning <strong>och</strong> om skyldighet för vårdgivare att ha en patientförsäkring<br />
<strong>som</strong> täcker sådan ersättning.<br />
Patientskadeersättning lämnas för personskador, såväl fysiska <strong>som</strong> psykiska, <strong>som</strong><br />
drabbar patient i samband med <strong>hälso</strong>- <strong>och</strong> sjukvård i Sverige. Förutsättningarna för<br />
ersättning anges genom en uppräkning i lagen av ett antal olika skadesituationer. I<br />
korthet kan sägas att ersättning lämnas för skada <strong>som</strong> orsakas av undersökning, vård<br />
<strong>och</strong> behandling, oriktiga diagnoser, fel hos eller felaktig hantering av<br />
”medicintekniska produkter <strong>och</strong> sjukvårdsutrustning”, smittämnen <strong>som</strong> överförts i<br />
samband med vården <strong>och</strong> <strong>som</strong> lett till infektion, olycksfall <strong>som</strong> inträffat i samband<br />
med vården samt oriktig hantering av läkemedel (6 §).<br />
Rätten till patientskadeersättning är fristående från skadeståndsrätten (8 §). Detta<br />
innebär bl.a. att patienten inte behöver bevisa att skadan orsakats genom att <strong>hälso</strong>-<br />
<strong>och</strong> sjukvårdspersonalen gjort sig skyldig till fel eller försummelse för att ersättning<br />
ska kunna lämnas, utan bedömningen sker på objektiva grunder. Orsakssambandet<br />
mellan skada <strong>och</strong> skadegörande handling ska göras sannolikt. Det är patienten <strong>som</strong><br />
har bevisbördan för orsakssambandet.<br />
Vårdgivare har inte ett strikt skadeståndsansvar i den bemärkelsen en tillverkare<br />
eller importör har enligt produktansvarslagen. Av förarbetena (prop. 1995/96:187 s.<br />
18 ff.) framgår att en sådan skadeståndslagstiftning med strikt ansvar för<br />
patientskador inte skulle garantera att alla vårdgivare ersatte dessa skador genom<br />
exempelvis en försäkring. Det skulle i sin tur kunna innebära att patienter <strong>som</strong><br />
skadades vid behandling hos vårdgivare <strong>som</strong> saknar försäkringsskydd även i<br />
fortsättningen i vissa fall behöver gå till domstol för att erhålla ersättning <strong>och</strong> att<br />
sådan ersättning skulle kunna utebli på grund av bristande betalningsförmåga hos<br />
vårdgivaren. Därför är rätten till patientskadeersättning fristående från<br />
skadeståndsrätten.<br />
Patientskadeersättningen bestäms i huvudsak enligt reglerna i 5 kap.<br />
skadeståndslagen med den avvikelsen att patienten ska betala en självrisk<br />
motsvarande en tjugondel av basbeloppet enligt socialförsäkringsbalken. En annan<br />
avvikelse är att det finns ett tak för ersättningens storlek. Ersättningsbestämmelserna<br />
i patientskadelagen, <strong>som</strong> innebär att även patientens efterlevande kan ha rätt till<br />
ersättning, är tvingande till de skadelidandes förmån.<br />
Enligt huvudregeln är alla vårdgivare, såväl offentliga <strong>som</strong> privata, skyldiga att<br />
teckna en försäkring <strong>som</strong> täcker ersättningsskyldigheten. Ersättningen lämnas av<br />
försäkringsgivaren. För att tillgodose patientskyddsintresset i sådana fall då en<br />
40