Bilaga 9 Konsumentprodukter som hjälpmedel i hälso- och sjukvården

Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14
Förskrivningsprocessen
Förskrivningsprocessen är idag den etablerade och generella vägen för att
tillhandahålla en patient hjälpmedel. När ett hjälpmedel förskrivs innebär det att
hjälpmedlet ska användas av en namngiven patient, ensam eller med hjälp av någon
annan, exempelvis anhörig/närstående eller någon annan person. En namngiven
yrkesutövare i hälso- och sjukvården, förskrivaren, är ansvarig för alla faserna i
förskrivningsprocessen. Förskrivningsprocessen börjar med en behovsbedömning och
fortsätter med följande faser:
• Prova ut, anpassa och välja specifik produkt
• Specialanpassa vid behov – initiera och utfärda anvisning
• Informera
• Instruera och träna
• Följa upp och utvärdera funktion och nytta
Valet av lämplig specifik produkt ska så långt som det är möjligt göras i samråd
med patienten. Patientens behov av att fungera i sin miljö och den livssituation han
eller hon befinner sig i ska vara avgörande. Patienten ska ha en aktiv roll i
förskrivningsprocessen, men det är förskrivaren som ansvarar för valet av produkt.
Patientens medbestämmande är begränsat till de insatser eller hjälpmedel som
landsting eller kommun tillhandahåller och de ramar som är fastställda för
verksamheten. Av dokumentationen i patientjournalen ska det bl.a. framgå på vilka
grunder den lämpliga specifika produkten valts. Patienten får sitt hjälpmedel utprovat
och utlämnat antingen av förskrivaren eller av landstinget eller kommunen anlitad
leverantör av hjälpmedel, t.ex. en hjälpmedelscentral. I det fall förskrivaren inte själv
har tillräcklig kompetens att exempelvis välja lämplig specifik produkt kan hälso-
och sjukvårdspersonal med rätt kompetens konsulteras, t.ex. en hjälpmedelskonsulent
eller ett speciellt hjälpmedelsteam medelst remiss.
Det förekommer att landsting eller kommun tillämpar så kallad funktionsförskrivning.
Det innebär att kommunen eller landstinget överlåter efter en
funktionsbeskrivning åt leverantören, exempelvis hjälpmedelscentralen, att klassa
vissa produkter som likvärdiga. Förskrivaren ska informeras om detta och det är
förskrivarens ansvar att kontrollera att eventuellt likvärdig produkt uppfyller
patientens behov.
Om patientens behov inte kan tillgodoses inom ramen för det lokala regelverket
eller inte ryms inom det upphandlade sortimentet, finns det lagliga förutsättningar för
en kommun eller ett landsting att med stöd av LOU direktupphandla ett hjälpmedel
åt patienten (se avsnitt 4.8). En särskild ansökan krävs oftast där förskrivaren ska
beskriva behovet och motivera val av hjälpmedel.
Förskrivning av hjälpmedel är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som kan jämföras
med andra. Den som utför åtgärden har ansvar för att den följs upp och att målet med
åtgärden uppnåtts. Om en uppföljning och utvärdering visar att målen uppnåtts kan
ärendet avslutas. Patienten och eventuell anhörig/närstående informeras om vem de
ska vända sig till om behoven förändras.
50