Bilaga 9 Konsumentprodukter som hjälpmedel i hälso- och sjukvården

More documents

Recommendations

Info

Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 5 Närmare om hjälpmedel 5.1 Inledning Användning av olika tekniska hjälpmedel i samhället är utbrett. I hemmet kan det röra sig om allt från spisvakter och olika larmprodukter till tvätt- och diskmaskiner. Hjälpmedel i form av konsumentprodukter är idag en naturlig och självklar del av vardagen för de flesta människor. För personer med funktionsnedsättning och många äldre och deras anhöriga är personliga hjälpmedel emellertid en nödvändig förutsättning för att kunna bo i det egna hemmet samt delta i samhällslivet. Även dessa hjälpmedel täcker ett brett produktregister, från medicintekniska produkter i form av elrullstolar, andningshjälpmedel, doseringshjälpmedel och smärtlindrare till programvaror för t.ex. hörsel- och synskadade eller PROM (Patient-reported Outcom Measures) som installeras på eller ingår som del av en komplex digital miljö, t.ex. en mobiltelefon eller en läsplatta. Att hjälpmedlen används på rätt sätt, fungerar bra och är av god kvalitet är i detta sammanhang viktigt och kanske viktigare för dessa användare än för personer som inte upplever sig ha funktionsnedsättning eller som inte är äldre. I detta avsnitt berörs olika aspekter på hjälpmedel, bl.a. sjukvårdshuvudmännens hjälpmedelsverksamhet, definition av begreppet hjälpmedel, olika vägar för hjälpmedel samt användning av konsumentprodukter som hjälpmedel. 5.2 Ansvaret för hjälpmedel i hälso- och sjukvården I HSL regleras landstingens och kommunernas ansvar för hälso- och sjukvården. Som redovisats (avsnitt 4.1) framgår det av HSL att landstinget erbjuda dem som är bosatta inom landstinget eller som är kvarskrivna enligt folkbokföringslagen och stadigvarande vistas där bl.a. habilitering och rehabilitering samt hjälpmedel för funktionshindrade (3 b § första stycket). Landstingets ansvar omfattar dock inte habilitering, rehabilitering och hjälpmedel som en kommun har ansvar för (3 b § andra stycket jämförd med 18 b §), dvs. personer som bor i särskilda boenden för service och omvårdnad, deltar i dagverksamhet eller som finns inom hemsjukvården om det finns en sådan överenskommelse med landstinget. När HSL trädde i kraft innefattades i sjukvårdshuvudmännens skyldigheter bl.a. ”funktionsförbättrande och funktionsuppehållande behandling för handikappade” prop. 1981/82:97 s. 40), men skyldigheten var inte uttryckligen reglerad. Nuvarande bestämmelser om hjälpmedel fördes in i lagen i samband med att riksdagen antog regeringens proposition (1992/93:159) Stöd och service till vissa funktionshindrade. I propositionen motiverar regeringen lagförslaget med att väl fungerande hjälpmedel spelar en avgörande betydelse för livskvaliteten för enskilda människor. Därutöver kan väl fungerande hjälpmedel enligt regeringen medföra besparingar inom andra 46
Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 sektorer av samhället genom att insatser inom andra områden inte behöver sättas in (s. 126). Med hänsyn till den stora betydelse som hjälpmedel har för personer med funktionshinder, såväl yngre som äldre, ansåg regeringen att samhällets skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel bör regleras i lag och att samhällets ansvar för hjälpmedel tydliggöras genom ett tillägg i HSL. I propositionen Stöd och service till vissa funktionshindrade förklarar regeringen att begreppen funktionshinder och handikapp ofta används som synonyma begrepp (s. 52). Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) definition är ett funktionshinder den begränsning eller det hinder som gör att en människa till följd av en skada inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses som normalt. Funktionsnedsättningen är i sig självt inget funktionshinder, men kan bli det om den miljö eller den situation som personen med funktionsnedsättningen befinner sig i är sådan att tillvaron försvåras. Regeringen synes ansluta sig till WHO:s definition i propositionen. I propositionen beskriver regeringen hjälpmedelsområdet och anför bl.a. följande (prop. 1992/93:159 s. 127 f.): Sjukvårdshuvudmännens skyldighet omfattar hjälpmedel i den dagliga livsföringen och hjälpmedel för vård och behandling. Det är inte möjligt att i detalj definiera och avgränsa olika hjälpmedelsgrupper och ansvarsområden. Av naturliga skäl är gränserna mellan dessa i många fall flytande. Till hjälpmedel för vård och behandling räknas bland annat vissa medicintekniska produkter som kompenserar förlust av en kroppsdel eller en kroppsfunktion eller som kan behövas efter en medicinsk behandlingsinsats. Som exempel på sådana hjälpmedel kan nämnas proteser och ortoser. Med hjälpmedel för den dagliga livsföringen menas hjälpmedel som fordras för att personen själv eller med hjälp av någon annan ska kunna • tillgodose grundläggande personliga behov • förflytta sig • kommunicera med omvärlden • fungera i hemmet och närmiljön • orientera sig • sköta vardagslivets rutiner i hemmet • gå i skolan • delta i normala fritids- och rekreationsaktiviteter Beträffande s.k. fritidshjälpmedel förklarade regeringen att det får anses ingå i huvudmännens nuvarande hjälpmedelsansvar att tillhandahålla hjälpmedel för sådana fritidssysselsättningar som utförs i hemmet eller i närmiljön (prop. 1992/93:159 s. 128). Ansvaret att erbjuda hjälpmedel till funktionshindrade innebär enligt regeringen att landstingen dels ska tillhandahålla och finansiera hjälpmedel – i första hand för att underlätta den dagliga livsföringen för funktionshindrade och deras egen vård och behandling, dels ha en organisation för att informera om, utröna behov av och prova ut hjälpmedel. 47
Page 1: Alternativ telefoni - från särlö
Page 4 and 5: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 5
Page 6 and 7: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 I
Page 10 and 11: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 K
Page 12 and 13: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 e
Page 14 and 15: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 p
Page 16 and 17: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 E
Page 18 and 19: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 U
Page 20 and 21: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 S
Page 22 and 23: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 v
Page 24 and 25: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 e
Page 26 and 27: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 R
Page 30 and 31: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 T
Page 32 and 33: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 t
Page 34 and 35: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 l
Page 36 and 37: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 f
Page 38 and 39: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 h
Page 40 and 41: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14
Page 42 and 43: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 f
Page 44 and 45: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 E
Page 46 and 47: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 L
Page 50 and 51: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 U
Page 52 and 53: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 F
Page 54 and 55: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 h
Page 56 and 57: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 u
Page 58 and 59: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 u
Page 62 and 63: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 s
Page 64 and 65: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 m
Page 68 and 69: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 v
Page 70 and 71: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 o
Page 72 and 73: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 a
Page 74 and 75: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 p
Page 76: Hjälpmedelsinstitutet 2013-02-14 l

Bilaga 9 Konsumentprodukter som hjälpmedel i hälso- och sjukvården

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?