Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - Regeringen

Filtreringstjänster används för att sortera bort viss information. Användningen
av sådana tjänster är alltså inte relevant för frågan om överföring
av information på visst sätt faller under grundlagens skydd.
Den som tillhandahåller en ren accesstjänst kan enligt Mediegrundlagsutredningens
mening inte anses därigenom tillhandahålla information.
När det gäller print on demand, dvs. framställning på beställning av
enstaka exemplar av skrifter, bilder eller tekniska upptagningar konstaterar
kommittén att sådan framställning i normalfallet inte omfattas av TF
eller YGL.
Slutsatser angående behovet av en ändring av grundlagsregleringen
av yttrandefriheten
Kommittén anser att det föreligger behov av att ändra grundlagsregleringen
av yttrandefriheten så att även databaser hos t.ex. bokförlag
och tryckerier får automatiskt grundlagsskydd enligt nu gällande databasregel.
Vidare föreligger behov av att ge grundlagsskydd för viss användning
av pushteknik, direktsändningar på begäran och viss print on demand-verksamhet.
Det finns också behov av att ge en möjlighet till
grundlagsskydd för sådan verksamhet och för databasverksamhet enligt
nu gällande databasregel som bedrivs av andra än massmedieföretag.
Förutsättningarna för ett utvidgat och mer teknikoberoende grundlagsskydd
Eftersom utgångspunkten för uppdraget är att uppdelningen på två
grundlagar skall bestå och TF även i fortsättningen skall ge skydd för det
tryckta ordet ingår det inte i Mediegrundlagsutredningens uppdrag att
överväga om det är möjligt att åstadkomma ett generellt grundlagsskydd
för yttrandefriheten som omfattar alla yttranden oavsett vilket medium de
framförs i.
Önskan att uppnå en mera teknikoberoende YGL får enligt kommitténs
mening inte leda till ett försämrat grundlagsskydd utan de hittills gällande
tryck- och yttrandefrihetsrättsliga principerna måste alltjämt kunna
gälla. Det är bl.a. svårt att applicera det nuvarande ensamansvarssystemet
generellt på publicering på Internet. Om så skulle ske finns det stor risk
att det ofta inte skulle finnas någon att ställa till svars om ett yttrande är
brottsligt. Man bör inte heller generellt belasta alla som publicerar yttranden
på t.ex. Internet med de nackdelar som följer med ett grundlagsskydd
i form av skyldighet att utse utgivare, dokumentera innehållet etc.
Ett generellt grundlagsskydd för publicering via Internet eller genom
andra överföringar till allmänheten med hjälp av elektromagnetiska vågor
bör därför inte genomföras utan någon form av avgränsning krävs.
Avgränsningen bör ske genom en möjlighet till frivilligt grundlagsskydd
för viss kommunikation. Detta frivilliga skydd kan inte åstadkommas
genom något slag av regel om att grundlagsskydd gäller om
vissa uppgifter finns angivna. Ett skäl härför är att det för grundlagsskydd
måste ställas krav utöver angivande av vissa uppgifter, bl.a. måste
Prop. 2001/02:74
Bilaga 1
118