Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - Regeringen
Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - Regeringen
Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Utformningen av hänvisningen innebär alltså att regeln om skyndsam<br />
behandling endast gäller för yttrandefrihetsmål <strong>och</strong> inte för andra mål<br />
enligt YGL. Enligt Mediegrundlagsutredningens mening finns det inte<br />
anledning till en sådan skillnad mellan TF <strong>och</strong> YGL. Kommittén föreslår<br />
därför en omformulering i YGL så att regeln om skyndsam behandling<br />
gäller för samma typer av mål enligt YGL som enligt TF.<br />
3 Brottskatalogen i TF<br />
Uppdraget<br />
Kommittén skall ta ställning till om brottet olaga hot <strong>och</strong> andra kriminaliserade<br />
yttranden där olaga hot ingår som ett led bör upptas i brottskatalogen<br />
i TF så att sådana yttranden blir straffbara som tryck- <strong>och</strong> yttrandefrihetsbrott<br />
om de begås i medier som omfattas av TF eller YGL. Bakgrunden<br />
till uppdraget är det s.k. Aftonbladsmålet som gällde publicerade<br />
”hotbilder”.<br />
Kommitténs överväganden<br />
Den fråga som skall besvaras är om ytterligare brott bör föras in i brottskatalogen<br />
i TF (som gäller också enligt YGL) <strong>och</strong> i så fall vilka. Frågan<br />
gäller främst brott där hot ingår som ett led. Kommittén har sett det som<br />
naturligt att låta analysen omfatta samtliga brottsbalksbrott. Det kan ju<br />
finnas ansvarsbestämmelser som till konstruktionen liknar hotbrotten <strong>och</strong><br />
som det kan vara motiverat att behandla likadant vid överväganden om<br />
brottskatalogens utformning. Vid bedömande av frågan om utvidgning<br />
måste man utgå från det materiella tillämpningsområde TF ansetts ha<br />
enligt förarbeten, doktrin <strong>och</strong> praxis. Gränsen för tillämpningsområdet<br />
kan dock inte anses klar.<br />
Mediegrundlagsutredningen anser att följande grundläggande utgångspunkter<br />
bör gälla vid övervägandena om ett visst brott är av den arten att<br />
det i princip skulle kunna föras in i TF:s brottskatalog. Brottet måste<br />
kunna begås genom ett yttrande i ett grundlagsskyddat medium. Yttrandet<br />
skall vara straffbart i sig vilket innebär att brottet i princip inte får<br />
innehålla något moment som står utanför den ensamansvariges kontroll,<br />
dvs. man ska i princip med ledning av enbart själva yttrandet kunna bedöma<br />
om det är straffbart eller inte. Yttrandets innehåll skall också kunna<br />
anses falla inom det område som kan avgränsas utifrån tryckfrihetens<br />
syfte <strong>och</strong> innebörd, som därvid skall tolkas vidsträckt. Detta innebär att<br />
man utgår från att begagnandet av grundlagsskyddade medier som ett<br />
medel i den enskilda näringsverksamhetens tjänst ej kräver grundlagsskydd,<br />
varför t.ex. bedrägeri, oredligt förfarande, svindleri <strong>och</strong> förfalskning<br />
inte skall upptas som tryckfrihetsbrott. Man måste också bedöma<br />
om det kan anses sannolikt att brottet skall begås i ett grundlagsskyddat<br />
medium, om det aktuella straffstadgandet är sådant att det kan missbrukas<br />
i syfte att strypa yttrandefriheten <strong>och</strong> om det aktuella brottet går att<br />
beivra enligt de tryckfrihetsrättsliga process- <strong>och</strong> ansvarsreglerna.<br />
Prop. 2001/02:74<br />
Bilaga 1<br />
128