Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - Regeringen
Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - Regeringen
Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
4.1.4 Sändningar med internationell anknytning<br />
<strong>Yttrandefrihetsgrundlagen</strong> (YGL) är i första hand tillämplig på radioprogram<br />
som utgår från Sverige. Vid sändningar av sådana program gäller<br />
samtliga regler i grundlagen. Radioprogram som samtidigt <strong>och</strong> oförändrade<br />
sänds vidare här i landet <strong>och</strong> kommer från utlandet eller förmedlas<br />
hit genom satellitsändning men inte utgår från Sverige har däremot ett<br />
inskränkt grundlagsskydd. Endast de regler i YGL som kan upprätthållas<br />
i praktiken har gjorts tillämpliga på dessa program. Exempelvis gäller<br />
principen om ensamansvar inte för dessa sändningar (1 kap. 7 § YGL). I<br />
fråga om radioprogram som sänds från sändare utanför Sverige gäller<br />
enbart rätten att meddela <strong>och</strong> anskaffa uppgifter för offentliggörande <strong>och</strong><br />
rätten att vara anonym (10 kap. 2 § YGL).<br />
4.2 Tjänster för kommunikation till allmänheten<br />
4.2.1 <strong>Internet</strong><br />
Användningen av <strong>Internet</strong> har fått ett enormt genomslag de senaste åren.<br />
<strong>Internet</strong> kan numera användas för såväl traditionella teletjänster som för<br />
nya tjänstetyper som t.ex. chat-tjänster, vilka möjliggör en textbaserad<br />
dialog mellan två eller flera användare i realtid. Även ljudradio- <strong>och</strong> TVprogram<br />
kan göras tillgängliga via <strong>Internet</strong>. Spridningen av <strong>Internet</strong>användningen<br />
har skett dels genom att myndigheter, företag <strong>och</strong> organisationer<br />
i ökad utsträckning erbjuder sina tjänster via <strong>Internet</strong>, dels genom<br />
att tillgången till <strong>Internet</strong> har blivit vanlig även för privatpersoner. Det<br />
huvudsakliga skälet till den omfattande spridningen anses vara nätets<br />
tekniska uppbyggnad, som är icke-hierarkisk, dvs. den saknar central<br />
styrning. Tekniskt sett är <strong>Internet</strong> ett ”nät av nät” förenade genom användandet<br />
av gemensamma kommunikationsprotokoll, dvs. standardiserade<br />
sätt för kommunikation mellan datorer, varav vissa utgör grunden för det<br />
som mer populärt kallas webben eller www (World Wide Web). <strong>Internet</strong><br />
bör betraktas som en plattform för tillhandahållande av olika tjänster <strong>och</strong><br />
inte som ett eget medium.<br />
4.2.2 Särskilt om aktörerna <strong>och</strong> om nya tjänster<br />
Grundlagsskydd för kommunikation till allmänheten genom viss databasanvändning<br />
tillkommer endast vissa massmedieföretag. Andra medieföretag<br />
<strong>och</strong> enskilda som driver motsvarande verksamhet eller erbjuder<br />
liknande tjänster omfattas alltså inte av skyddet.<br />
Nya tjänster för kommunikation till allmänheten tillkommer hela tiden.<br />
Vissa faller in under dagens grundlagsskydd för massmedieföretags<br />
verksamhet, medan andra faller utanför. Det är särskilt tre nya typer av<br />
tjänster som nu tilldrar sig intresse, eftersom de helt eller delvis saknar<br />
grundlagsskydd eller det framstår som tveksamt om skydd gäller. Dessa<br />
tjänster – webbsändningar, pushteknik <strong>och</strong> print on demandverksamhet<br />
– beskrivs i det följande i nu angiven ordning.<br />
Prop. 2001/02:74<br />
33