Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - Regeringen

etet på en samlad grundlag omfattande såväl tryckfrihet som annan yttrandefrihet
(se prop. 1997/98:43 s. 312).
Utredningen har framhållit vikten av att den mediala och tekniska utvecklingen
noggrant följs och att det finns en beredskap att utreda olika
frågor på yttrandefrihetsområdet. Enligt utredningen bör det därför inrättas
en stående beredning som skall följa utvecklingen samt utreda och
lämna förslag till lösningar av olika problem på yttrandefrihetens område.
Också många remissinstanser har ansett det vara en lämplig ordning.
Även regeringen ser positivt på det förslaget och anser att det finns anledning
att närmare överväga om inte en sådan beredning bör inrättas.
Som nämnts i avsnitt 4.3.7 kan EG-rätten och EU-samarbetet i övrigt
på vissa områden ha eller få ett innehåll som synes vara svårt att förena
med bestämmelserna i TF och YGL. Det är också ett faktum att Sveriges
unika tryck- och yttrandefrihetsrättsliga system vållar problem i annat
internationellt samarbete, framför allt när det gäller den internationella
brottsbekämpningen.
Regler om internationell rättslig hjälp finns i lagen (2000:562) om internationell
rättslig hjälp i brottmål. Rättslig hjälp innefattar bl.a. förhör i
samband med förundersökning i brottmål men också sådana straffprocessuella
tvångsmedel som kvarstad och beslag m.m.
Lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål innehåller inte någon
särskild föreskrift om att dess tillämpningsområde begränsas av TF och
YGL. Att grundlagarna inte kan sättas ur spel genom lagstiftning på lägre
konstitutionell nivå har emellertid ansetts självklart och någon uttrycklig
regel har därför inte ansetts böra föras in i lagen (se prop. 1999/2000:61
s. 73 ).
JK har under år 2001 i ett antal ärenden prövat om han kan bistå med
rättslig hjälp till utländska myndigheter enligt den nämnda lagen. Det har
då bl.a. varit fråga om att videofilmer med pornografiskt innehåll spritts
från Sverige till utlandet samt att uttalanden gjorda av en utländsk medborgare
i samband med en intervju för svensk television varit straffbara i
det land den intervjuade kom från.
I dessa ärenden har JK konstaterat att eftersom de ifrågasatta gärningarna
inte begåtts i strid med TF och YGL har han inte kunnat inleda förundersökning
eller vidta någon annan åtgärd. I några av dessa ärenden
har han också som sin personliga uppfattning hävdat att TF och YGL
hindrar åklagare inom det allmänna åklagarväsendet att lämna den rättsliga
hjälp som de utländska myndigheterna efterfrågat.
Det sagda visar på de problem som TF och YGL ger i det internationella
rättsliga samarbetet. Det måste också erkännas att den svenska hållningen
inte heller alltid möts med förståelse från andra länder. Detta
gäller t.ex. vid ingripanden mot den export av rasistisk propaganda, bl.a.
vit makt-musik, som sker från Sverige. Därför kan det finnas anledning
att överväga om inte bestämmelserna bör ses över för att möjliggöra att
Sverige i större omfattning än för närvarande kan bistå med internationell
rättslig hjälp inom det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Sådana
överväganden måste dock göras i ett annat sammanhang.
Prop. 2001/02:74
93