Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - Regeringen

ning eller där brottet på annat sätt förövats skall vara avgörande för vilken
domstol som skall ta upp målet.
Justitiekanslern (JK) har i en framställning till regeringen pekat på att
bestämmelserna i tillämpningslagen kan få till följd att åtal för tryckeller
yttrandefrihetsbrott som har samband med varandra måste handläggas
vid skilda tingsrätter. Som ett exempel på en sådan situation nämner
JK mål där åtal för tryckfrihetsbrott som gäller innehållet i en skrift som
inte är periodisk väcks mot flera personer med olika hemvist. I ett sådant
fall skall åtal väckas vid de domstolar som finns i de ansvarigas respektive
hemvist. JK föreslår därför att tillämpningslagen ändras så att sådana
mål kan tas upp av en av de tingsrätter som är rätt domstol för något av
målen.
Även om en av de grundläggande principerna inom tryck- och yttrandefrihetsrätten
är den om ensamansvar utesluter TF och yttrandefrihetsgrundlagen
(YGL) inte att åtal för tryck- och yttrandefrihetsbrott väcks
mot flera personer. Om endast spridare kan hållas ansvariga kan exempelvis
flera personer bosatta på olika orter var för sig anses som spridare.
Vidare kan t.ex. en bok med brottsligt innehåll ha flera författare. Det
kan också finnas ett naturligt samband mellan ett tryckfrihetsbrott och ett
yttrandefrihetsbrott på så sätt att både innehållet i en teknisk upptagning
och det tryckta omslaget till upptagningen anses vara straffbara. Ett annat
sådant exempel är att åtal väcks dels för tryckfrihetsbrott avseende uppgifter
i en periodisk skrift, dels med stöd av databasregeln i 1 kap. 9 §
YGL för att i stort sett samma uppgifter tillhandahållits på tidningens
webbsida.
Vad som nu sagts kan göra sig gällande även vid mål som rör enskilt
anspråk på grund av tryck- och yttrandefrihetsbrott och vid ansökan om
konfiskation.
Regeringen delar JK:s uppfattning att det bör vara möjligt att vid en
och samma tingsrätt handlägga mål som har ett sådant samband med varandra
som nu redogjorts för. Målen bör också kunna handläggas i en rättegång.
Som JK påpekat är nuvarande ordning otillfredsställande. Eftersom
innehållet i t.ex. en och samma skrift enligt nuvarande reglering kan
komma att handläggas av flera domstolar finns det en viss risk för att
skriften bedöms som brottslig av en domstol men frias av en annan. Vidare
talar processekonomiska skäl för att man bör kunna ha gemensam
handläggning av målen i nu aktuella situationer. Det finns ju också redan
enligt nuvarande lagstiftning möjlighet till en gemensam handläggning
av mål med tryck- och yttrandefrihetsrättslig anknytning.
Tillämpningslagen bör därför ändras på så sätt att mål rörande tryckfrihetsbrott
och yttrandefrihetsbrott som har samband med varandra kan
tas upp av en av de tingsrätter som är rätt domstol för något av målen.
Detsamma bör gälla för tryck- och yttrandefrihetsmål som rör enskilt
anspråk på grund av sådana brott samt i mål där talan enbart förs om
konfiskation av en tryckt skrift eller en teknisk upptagning. Målen skall
också handläggas i en rättegång om inte synnerliga skäl talar mot det.
Den fråga som Helsingborgs tingsrätt tar upp om att en domstol eller
en enskild part bör ha möjlighet att begära att Högsta domstolen skall
kunna förena mål vid två eller flera domstolar är väl värd att överväga.
Det finns emellertid ingen möjlighet att göra det i detta lagstiftningsärende
utan frågan får tas upp i annat sammanhang.
Prop. 2001/02:74
87