Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - Regeringen
Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - Regeringen
Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
våld eller hot om våld tillkommer därutöver personer som gjort anmälan,<br />
fört talan eller ämnar göra detta.<br />
Den som utövar olaga tvång eller olaga hot med uppsåt att påverka den<br />
allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom en<br />
politisk organisation eller en yrkes- eller näringssammanslutning <strong>och</strong><br />
därigenom sätter yttrande- församlings- eller föreningsfriheten i fara,<br />
döms enligt 18 kap. 5 § brottsbalken för brott mot medborgerlig frihet.<br />
En krigsman som med hot om våld förgriper sig mot en förman i dennes<br />
tjänsteutövning eller för att tvinga honom till eller hindra honom från<br />
att utföra en tjänsteåtgärd eller annars med anledning av hans tjänst,<br />
döms enligt 21 kap. 8 § brottsbalken för hot mot förman.<br />
5.3 Hur frågan om olaga hot <strong>och</strong> andra brott skall utgöra<br />
tryck- <strong>och</strong> yttrandefrihetsbrott har aktualiserats<br />
Justitiekanslern (JK) har i en skrivelse till regeringen den 25 augusti<br />
1998 rubricerad Angående vissa problem vid tillämpningen av främst<br />
yttrandefrihetsgrundlagen (dnr Ju 1997/1925) bl.a. uppgett att det kan<br />
förtjäna att närmare övervägas om inte olaga hot bör införlivas med<br />
brottskatalogen i tryckfrihetsförordningen (TF) <strong>och</strong> därmed också komma<br />
att utgöra ett yttrandefrihetsbrott. Enligt JK:s bedömning ger nuvarande<br />
ordning inte möjligheter till ingripanden när hotelser framförs i<br />
medier som omfattas av TF <strong>och</strong> yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Eftersom<br />
olaga hot inte är ett tryck- eller yttrandefrihetsbrott kan åtgärder inte<br />
vidtas med stöd av grundlagarna samtidigt som dessa lägger hinder i vägen<br />
för ingripanden i enlighet med vanlig lag åtminstone såvitt avser<br />
själva publiceringen. Enligt JK kan olaga hot sålunda knappast anses som<br />
en sådan gärning som i likhet med t.ex. svindleri med hjälp av tryckt<br />
skrift kan beivras med stöd av vanlig lag därför att gärningen faller utanför<br />
det område som TF är avsett att skydda. JK anser att från principiella<br />
synpunkter synes brottet när det begås i medier som grundlagarna är tilllämpliga<br />
på vara ett missbruk av tryck- eller yttrandefriheten <strong>och</strong> jämförbart<br />
med exempelvis förtal <strong>och</strong> uppvigling. I skrivelsen nämner JK också<br />
att frågan om olaga hot i grundlagsskyddade medier varit aktuell i ett<br />
ärende där.<br />
Frågan var även aktuell i samband med ett uppmärksammat mål om<br />
olaga hot m.m., det s.k. Aftonbladsmålet (NJA 1999 s. 275). Målet gällde<br />
åtal mot en journalist vid Aftonbladet <strong>och</strong> fem ynglingar med anknytning<br />
till en gruppering med påstådda nazistiska <strong>och</strong> rasistiska sympatier för<br />
bl.a. olaga hot <strong>och</strong> hot mot tjänsteman. Hoten byggde på bilder föreställande<br />
en maskerad <strong>och</strong> till synes beväpnad man utanför några kända personers<br />
bostäder. Bilderna överlämnades av ynglingarna till journalisten<br />
som visade dem för målsägandena. Journalisten skrev också artiklar vilka<br />
publicerades tillsammans med bilderna i Aftonbladet. Åtalet avsåg inte<br />
publiceringen utan det förhållandet att bilder tagits <strong>och</strong> av journalisten<br />
visats för målsägandena.<br />
I sin dom konstaterade Högsta domstolen (HD) att brotten olaga hot<br />
<strong>och</strong> hot mot tjänsteman inte utgör tryckfrihetsbrott enligt 7 kap. TF men<br />
att detta inte hindrar att hot som framförs i tryckt skrift under vissa omständigheter<br />
kan föranleda straff enligt vanlig lag. Av betydelse för be-<br />
Prop. 2001/02:74<br />
59