Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - Regeringen

annans kännedom än just den hotades. Det kan därför hävdas att det inte
finns något större behov av att kriminalisera yttranden med hotfulla budskap
som tryck- och yttrandefrihetsbrott.
Enligt regeringens mening går det emellertid inte att bortse från att
framför allt den tekniska utvecklingen på ett påtagligt sätt har ökat risken
för att hotfulla yttranden framförs gentemot både grupper och enskilda.
Den kommunikation som sker mellan människor har ju underlättats betydligt
genom t.ex. möjligheten att skicka meddelanden via e-post. Även
Internet innebär möjligheter att på ett relativt enkelt sätt kommunicera
med omvärlden. Mycket talar därför för att det kommer att bli allt vanligare
att informationstekniken utnyttjas även för hotfulla budskap och
andra liknande meddelanden. IT-brottsroteln vid Rikskriminalpolisen har
t.ex. uppgett att den nästan dagligen kontaktas av personer som anser sig
hotade eller ofredade på eller via Internet. Också Säkerhetspolisen har
upplyst att antalet anmälda olaga hot begångna på Internet har ökat på
senare tid. Det är troligt att denna ökning till stor del har sin förklaring i
att olika extrema grupper i allt högre grad använder sig av Internet och
utskick av e-post för att hota sina meningsmotståndare.
I och för sig omfattas inte all användning av vad som kan sägas utgöra
den nya tekniken av grundlagarna. För att e-post skall omfattas av YGL
krävs t.ex. att utskicket är riktat till allmänheten (jfr. 1 kap. 6 § YGL).
Vidare innebär den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § YGL att i princip endast
massmedieföretagens publicering via Internet har grundlagsskydd.
Det kan med visst fog hävdas att det på t.ex. webbsidor som tillhandahålls
av sådana företag inte finns någon större risk för att hot publiceras.
Men även om den bestämmelsen i första hand tar sikte på de traditionella
massmedierna kan också andra aktörers elektroniska publicering omfattas
av databasregeln. En webbplats på Internet vars innehåll tillhandahölls
av en redaktion för en tidning som synes ha kopplingar till rasistisk
och invandrarfientlig verksamhet har t.ex. enligt en dom från Högsta
domstolen ansetts omfattad av databasregeln (NJA 2001 s. 445). Åtal
hade i det fallet väckts för yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp med
anledning av att det på webbplatsen förekom yttranden som ansågs innefatta
sådant brott. Det är inte alls otänkbart att det på en sådan grundlagsskyddad
webbplats också skulle kunna förekomma hot mot enskilda personer.
Enligt regeringens mening finns det alltså även sakligt sett ett klart
behov av en reform.
Till detta kommer att det grundlagsskyddade området kommer att vidgas
genom regeringens förslag i avsnitt 4.3.6. Förslaget innebär bl.a. att
även andra än massmedieföretag skall kunna få grundlagsskydd för sådan
verksamhet som bedrivs enligt databasregeln. Ett sådant skydd skall
kunna erhållas efter ansökan om utgivningsbevis. En konsekvens av regeringens
förslag blir att t.ex. en webbsida på Internet vars innehåll i dag
kan beivras i vanlig straffprocessuell ordning i fortsättningen kan komma
att omfattas av YGL:s regelsystem. För det fall hotfulla budskap förekommer
på sådana webbsidor kommer dessa inte längre kunna beivras
om inte också brottskatalogen utökas. En utvidgning av grundlagsskyddet
utan att brottskatalogen samtidigt utökas skulle ju också kunna leda
till att vissa kretsar ansöker om utgivningsbevis i syfte just att hota sina
meningsmotståndare utan risk för påföljd. En sådan avkriminalisering är
som flera remissinstanser framhållit helt oacceptabel.
Prop. 2001/02:74
63