Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - Regeringen

Mediegrundlagsutredningens bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har godtagit bedömningen.
Hovrätten över Skåne och Blekinge, Helsingborgs tingsrätt,
Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i
Stockholms län, Datainspektionen och Sveriges advokatsamfund har
dock uttryckt tvivel angående utvidgningens förenlighet med EGdirektivet
om personuppgifter.
Skälen för regeringens bedömning: Europaparlamentets och rådets
direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer
med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet
av sådana uppgifter – EG-direktivet om personuppgifter – reglerar
bl.a. hantering och spridning av information som lagras med hjälp av
automatiserad behandling eller i vissa manuella register. Direktivet är
tillämpligt på viss sådan behandling av personuppgifter som i Sverige
kan falla under tryckfrihetsförordningens (TF) och yttrandefrihetsgrundlagens
(YGL) tillämpningsområden och innehåller flera bestämmelser
om behandling av personuppgifter som inte är förenliga med grundlagarna.
Enligt artikel 9 i direktivet får dock undantag från direktivet göras för
behandling av personuppgifter som sker uteslutande för journalistiska
ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande under förutsättning att
undantagen är nödvändiga för att förena rätten till privatlivet med reglerna
om yttrandefriheten. Till artikeln ansluter punkt 37 i ingressen till direktivet.
Direktivet har genomförts i Sverige genom personuppgiftslagen
(1998:204). Lagstiftaren gjorde då bedömningen att det är möjligt att låta
TF och YGL gälla oförändrade med stöd av undantagsmöjligheten i artikel
9 (se prop. 1997/98:44 s. 50). Artikeln ansågs ge ett visst spelrum för
medlemsstaterna och göra det möjligt att vid utformningen av nationella
undantag bl.a. beakta konstitutionella traditioner och principer. Det angavs
också vara av betydelse att den Europeiska konventionen om skydd
för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna gäller på
EG-rättens område. Vidare angavs att det av Europadomstolens tillämpning
av konventionen framgår att integritetsskyddsintressena och yttrandefrihetsintressena
skall vägas mot varandra. Dessutom pekades på att
sambandet med Europakonventionen framgår också av att ingresspunkt
37, som rör möjligheten till undantag enligt artikel 9, uttryckligen refererar
till Europakonventionen.
YGL:s tillämpningsområde har utvidgats per den 1 januari 1999 genom
införandet av begreppet tekniska upptagningar som bl.a. omfattar
cd-romskivor och disketter. I det lagstiftningsärendet ansågs direktivet
inte lägga hinder i vägen för utvidgningen (jfr. prop 1997/98:43).
Den utvidgning av YGL:s grundlagsskydd som nu föreslås innebär att
de massmedieföretag som har grundlagsskydd enligt databasregeln får
skydd för användning av ytterligare tekniker. Dessutom får ytterligare
massmedieföretag grundlagsskydd för motsvarande verksamheter. Därutöver
ges andra aktörer möjlighet att genom utgivningsbevis få grundlagsskydd
för sådana verksamheter. Utvidgningen sker alltså väsentligen
till en krets som sysslar med massmedial verksamhet och innebär inte
några principiella nyheter när det gäller tillämpningsområdet. Högsta
domstolen har också nyligen tolkat undantaget angående journalistiska
Prop. 2001/02:74
54