Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - Regeringen

skrifter bör därför enligt regeringens mening läggas till bland massmedieföretagen
i databasregeln.
Förslaget innebär att grundlagsskydd kommer att gälla för t.ex. ett bokförlags
publicering av en bok i en databas. Ansvaret kommer i första
hand att åvila en utgivare och i andra hand förlaget. I motsvarande situation
i dag saknas grundlagsskydd. Vem som då får anses ansvarig för
innehållet i ett yttrande bedöms enligt vanliga straffrättsliga regler. Skillnaden
blir alltså att den databaspublicerade boken med förslaget får ett
grundlagsskydd och att det i första hand blir utgivaren snarare än författaren
eller annan som ansvarar för innehållet. Detta motsvarar vad som
redan gäller för en bok som publiceras i en teknisk upptagning, t.ex. på
en cd-romskiva. När det gäller författarens möjligheter att förfoga över
sitt verk kommer de fortfarande att regleras av upphovsrättsliga bestämmelser.
Regeringen kan sålunda inte se att förslaget i rättsligt hänseende
påverkar författarens roll i negativ riktning. En helt annan sak är att det
kan, som bl.a. Sveriges Författarförbund berört, uppfattas som otillfredsställande
att det såvitt avser böcker i traditionell mening kommer att gälla
olika ansvarsregler beroende om TF eller YGL är tillämplig. Detta är
emellertid en konsekvens av grundlagarnas konstruktion där alltså skyddet
är kopplat till vissa tekniker snarare än innehållet. Det anförda visar
dock enligt regeringens mening att det finns all anledning att göra
grundlagsskyddets teknikberoende till föremål för fortsatt översyn. Regeringen
återkommer till detta i avsnitt 10.
En särskild fråga, som uppmärksammats av bl.a. JK, gäller databasregelns
tillämplighet när ett sådant traditionellt massmedieföretag som avses
i regeln förlägger sin databasverksamhet till en särskild juridisk person,
t.ex. ett nytt aktiebolag. Man kan här tänka sig två olika synsätt. Det
ena innebär att man fäster störst vikt vid de formella förhållandena. Med
ett sådant synsätt skulle man anse att databasverksamheten faller utanför
databasregeln så snart verksamheten flyttas till en särskild juridisk person
som inte samtidigt är en sådan aktör som nämns i databasregeln, dvs. ett
traditionellt massmedieföretag. Det andra synsättet är mindre formellt
och innebär att man låter frågan avgöras av om massmedieföretaget fortfarande
kan anses vara den som tillhandahåller allmänheten upplysningarna
i databasen eller inte. Med detta synsätt är det de sakliga förhållandena
och inte de formella omständigheterna som är avgörande.
Regeringen vill här framhålla följande som sin mening. I databasregeln
talas om redaktion, företag och nyhetsbyrå. Det sägs alltså inget om särskilda
juridiska personer. Redan ordalydelsen talar således mot ett strikt
formellt synsätt. Mot en sådan tolkning talar också att ett viktigt motiv
för att ge grundlagsskydd genom databasregeln var hänförligt till behovet
av skydd för nyhetsförmedlingens källor. Om en person meddelar uppgifter
till t.ex. en redaktion för en tryckt periodisk skrift för offentliggörande,
bör han eller hon åtnjuta källskydd oavsett om uppgifterna sedan
publiceras i skriften eller i en databas.
Regeringen anser alltså i likhet med utredningen att om ett traditionellt
massmedieföretag förlägger sin databasverksamhet till en särskild juridisk
person bör frågan om detta innebär att verksamheten faller utanför
databasregeln avgöras av om massmedieföretaget fortfarande kan anses
vara den som tillhandahåller allmänheten upplysningarna eller inte. Det
Prop. 2001/02:74
46