Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - Regeringen

en etablerad produktions- och distributionskedja. Denna struktur tillåter
ett ensamansvar som bygger på ett successivt system där ansvaret kan
övergå från en primärt ansvarig till en sekundärt ansvarig. Utan en sådan
ansvarskedja blir ansvarssystemet inte effektivt. Den nya masskommunikationen
via Internet saknar däremot ofta motsvarande struktur. Det är
därför svårt att applicera ensamansvarssystemet generellt på publicering
via Internet. Risken är stor att det i praktiken ofta inte skulle finnas någon
som skulle kunna hållas ansvarig. Om yttranden ges grundlagsskydd
utan att det finns verklig möjlighet att ingripa vid missbruk av yttrandefriheten,
mister principen om ensamansvar sin funktion och då kan
grundlagsregleringen förlora medborgarnas förtroende.
Ensamansvarssystemet förutsätter också att det i efterhand skall kunna
konstateras vad ett yttrande har innehållit. Fysiska databärare har ett givet
innehåll och sändningar, inklusive överföringar från databaser, som
faller under YGL skall dokumenteras. En dokumentationsskyldighet för
alla som gör yttranden tillgängliga för allmänheten via Internet är dock
knappast önskvärd och inte heller praktiskt genomförbar.
Ett särskilt problem med ett generellt grundlagsskydd är att andra än
upphovsmannen ofta kan påverka innehållet i ett yttrande. En annan
komplikation är globaliseringen av Internetverksamheten, vilken gör att
det inte alltid är så enkelt att i Sverige identifiera och lagföra någon som
ansvarig.
Det redovisade innebär att ett generellt grundlagsskydd för överföringar
till allmänheten med hjälp av elektromagnetiska vågor inte är lämpligt.
En avgränsning av de överföringar som skall omfattas av grundlagsskydd
krävs alltså.
Det som nu har sagts om TF och YGL avser det tidsperspektiv som
kan överblickas med tanke på den snabba utvecklingen på massmedieområdet.
Hur utvecklingsmönstret kommer att se ut på längre sikt kan
inte sägas med säkerhet. Det finns därför inte nu anledning att överge vår
nuvarande modell med ett speciellt och detaljerat grundlagsskydd för
massmedier till förmån för ett mera allmänt skydd t.ex. av det slag som
erbjuds i artikel 10 i den Europeiska konventionen om skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Regeringen
återkommer till denna fråga i avsnitt 10.
4.3.3 Grundlagsskyddet för skrifter
Regeringens bedömning: Det bör inte göras någon ändring beträffande
förutsättningarna för grundlagsskydd för skrifter. Skrifter får därmed
fortfarande grundlagsskydd antingen om de framställs i tryckpress eller
om de mångfaldigas genom stencilering, fotokopiering eller liknande
tekniskt förfarande och utgivningsbevis gäller eller vissa uppgifter finns
på skrifterna.
Mediegrundlagsutredningens bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Statens kriminaltekniska laboratorium, vars remissynpunkter
Rikspolisstyrelsen och Säkerhetspolisen har instämt i, har
ansett att det i skenet av den nya tekniken bör övervägas att göra begrep-
Prop. 2001/02:74
38