Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - Regeringen

Den grundlagsfästa etableringsfriheten bör alltså inskränkas för att
möjliggöra vissa regler i vanlig lag. En garanti för att etableringsfriheten
respekteras vid utformningen av dessa regler utgör kravet på att vissa
föreskrifter om begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i regeringsformen
skall iakttas. Lagstiftningen får därmed inte gå utöver vad
som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som föranlett den och
inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen.
Dessutom skall vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och
informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella
angelägenheter beaktas.
10 Den fortsatta utvecklingen när det gäller det
tryck- och yttrandefrihetsrättsliga systemet
Regeringens bedömning: Det bör övervägas ett inrättande av en stående
beredning med uppgift att följa den mediala och tekniska utvecklingen
samt utreda och lämna förslag till lösningar av olika problem på yttrandefrihetens
område. Vidare bör övervägas om inte möjligheterna till internationell
rättslig hjälp i brottmål inom det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga
området bör utökas.
Mediegrundlagsutredningens förslag: Utredningen föreslår att en
stående beredning inrättas.
Remissinstanserna: Inte någon av remissinstanserna har haft några
invändningar mot att en stående beredning inrättas. Många remissinstanser,
bl.a. Hovrätten över Skåne och Blekinge, Justitiekanslern (JK), Sveriges
Radio AB och Svenska Tidningsutgivareföreningen, har framhållit
vikten av en sådan beredning.
Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i avsnitt 4.3.2
angett att det för närvarande inte finns anledning att överge den nuvarande
modellen med ett speciellt och detaljerat grundlagsskydd för massmedier
till förmån för ett mera allmänt skydd. Hur den massmediala framtiden
kommer att se ut är det emellertid svårt att sia om. Mycket talar för
att det kommer att bli allt svårare att avgöra om yttranden faller inom
eller utanför grundlagsskyddet allt eftersom nya tekniker för kommunikation
blir tillgängliga. Mot bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen
med ökande möjligheter till masskommunikation och den ökande
internationaliseringen av sådan kommunikation är det inte heller otänkbart
att hållbarheten i tryckfrihetsförordningens (TF) och yttrandefrihetsgrundlagens
(YGL) grundvalar kommer att diskuteras inom en relativt
snar framtid. Det är ju t.o.m. så att några remissinstanser har ansett att
tiden redan nu är mogen för en genomgripande förändring av skyddet för
yttrandefriheten. Vidare bör framhållas att Lagrådet i det lagstiftningsarbete
som föregick 1998 års ändringar i TF och YGL uttalade att det
tryck- och yttrandefrihetsrättsliga systemet kommer att framstå som alltmer
komplicerat ju längre den tekniska utvecklingen framskrider och att
det synes ändamålsenligt att hellre förr än senare inrikta lagstiftningsar-
Prop. 2001/02:74
92