Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - Regeringen

ningsområde och att behovet av att införa de aktuella brotten i brottskatalogen
t.o.m. är mindre än vad utredningen har antagit. Enligt Sveriges
Utbildningsradio AB skulle det vara principiellt mycket tveksamt om
traditionella massmedieföretag drabbades av en utvidgning av brottskatalogen
på grund av att nya aktörer bereds grundlagsskydd genom den
föreslagna utvidgningen av databasregeln. Sveriges Television AB föredrar
att grundlagsskyddet förbehålls de traditionella massmedieföretagen
framför ett utvidgande av brottskatalogen. Svenska Journalistförbundet
och Svenska Tidningsutgivareföreningen har framhållit att en kriminalisering
av hotbrott som tryck- och yttrandefrihetsbrott kan få negativa
återverkningar på nyhetsrapporteringen.
Riksdagens ombudsmän (JO), Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Helsingborgs
tingsrätt, Kammarrätten i Göteborg, Justitiekanslern (JK),
Riksåklagaren, Åklagarmyndigheten i Stockholm, Åklagarmyndigheten i
Umeå, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen,
Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Försvarsmakten,
Tullverket, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Sveriges advokatsamfund,
Sveriges domareförbund och IT-kommissionen är i likhet med
utredningens minoritet av den uppfattningen att brottskatalogen bör utvidgas
med brotten olaga hot, hot mot tjänsteman (inklusive hot mot
väktare m.fl. enligt 17 kap. 5 § brottsbalken), övergrepp i rättssak och
brott mot medborgerlig frihet samt – i den mån de uttalat sig i frågan –
förbrott till de brotten i den omfattning de är straffbelagda enligt brottsbalken.
Försvarsmakten anser att även brottet hot mot förman bör läggas
till i brottskatalogen. Flera av remissinstanserna, däribland Åklagarmyndigheten
i Stockholm, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen,
Sveriges advokatsamfund och Sveriges domareförbund, har
särskilt hänvisat till den avkriminalisering som blir följden om inte hotbrotten
kriminaliseras som tryck- och yttrandefrihetsbrott samtidigt som
grundlagsskyddet utvidgas. JO, Kammarrätten i Göteborg, JK och Ombudsmannen
mot etnisk diskriminering har ifrågasatt huruvida det – som
utredningen bl.a. framhållit – verkligen finns någon risk för att en utvidgning
av brottskatalogen skulle ha en negativ påverkan på nyhetsrapporteringen.
I det sammanhanget har vissa instanser också hänvisat till att
den s.k. instruktionen i 1 kap. 4 § TF och 1 kap. 5 § YGL och juryprövningen
ger tillräckligt skydd för tryck- och yttrandefriheten och att kriminaliseringen
av hets mot folkgrupp som tryck- eller yttrandefrihetsbrott
inte synes ha inneburit några inskränkningar av mediernas möjligheter
att rapportera om rasistiska och invandrarfientliga händelser. Säkerhetspolisen
och Åklagarmyndigheten i Stockholm har anfört att det
redan nu förekommer hot på Internet framför allt från extrema grupper.
Övriga remissinstanser har inte uttalat sig i frågan om brottskatalogen
bör utvidgas.
Skälen för regeringens förslag: Enligt TF och YGL anses vissa typer
av yttranden utgöra ett sådant allvarligt missbruk av tryck- och yttrandefriheten
att de därför straffbeläggs som tryck- och yttrandefrihetsbrott.
Mot bakgrund av det starka skydd för tryck- och yttrandefriheten som
finns i Sverige har kriminalisering av yttranden inom det grundlagsskyddade
området alltid skett med eftertanke och stor återhållsamhet. Starka
skäl krävs för att ändra grundlagarna och detta gäller särskilt när en utvidgning
av det straffbara området övervägs.
Prop. 2001/02:74
61