Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - Regeringen
Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - Regeringen
Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Webbsändningar<br />
Överföring av rörliga bilder <strong>och</strong> ljud (sändning) via <strong>Internet</strong> kan i dag<br />
ske huvudsakligen på tre sätt. En webbsändning kan ske på tid som sändaren<br />
bestämmer, antingen genom uppspelning av en tidigare lagrad film<br />
eller ljudfil eller genom tillgängliggörande av en direktsändning dvs. en<br />
överföring i princip utan tidsfördröjning i förhållande till verkligheten<br />
<strong>och</strong> utan egentlig lagring av innehållet. Överföringen kan också startas på<br />
en tidpunkt som mottagaren bestämmer. Sändaren tillhandahåller då informationen<br />
lagrad i datafiler på en server.<br />
I de två första fallen bestämmer sändaren tidpunkterna för sändningarna.<br />
Överföringarna har i dessa fall stora likheter med traditionella ljudradio-<br />
<strong>och</strong> TV-sändningar. Tekniskt sett finns dock en skillnad. Den består<br />
i att utsändning av signaler vid webbsändningar inte sker till hela nätet så<br />
som är fallet vid traditionella sändningar utan bara till de mottagare som<br />
har öppnat en förbindelse genom vilken förmedlingen av sändningarna<br />
kan ske. Också när det gäller den tredje typen av webbsändning öppnar<br />
mottagaren förbindelsen till den lagrade informationen.<br />
En webbsändning som består i att mottagaren på en tidpunkt som han<br />
eller hon själv bestämmer begär en uppspelning av en inspelning som<br />
sändaren tillhandahåller i lagrad form omfattas av dagens databasregel<br />
<strong>och</strong> är därmed grundlagsskyddad under förutsättning att sändaren är ett<br />
traditionellt massmedieföretag. Sändningen startas nämligen då av mottagaren<br />
<strong>och</strong> tillhandahålls därmed på särskild begäran.<br />
När det gäller de två andra fallen av webbsändningar är det inte lika<br />
klart vad som gäller. Huvudregeln om radioprogram är endast tillämplig<br />
om sändningarna kan anses riktade till allmänheten. Om så inte är fallet,<br />
måste förutsättningarna enligt databasregeln vara uppfyllda för att<br />
grundlagsskydd skall föreligga. I annat fall saknas grundlagsskydd.<br />
Pushteknik<br />
I <strong>Internet</strong>sammanhang har beteckningen pushteknik främst kommit att<br />
användas för att beskriva de tjänster som innebär att mottagaren får specifik<br />
information utan särskild begäran vid varje tillfälle. Förenklat kan<br />
tjänsten beskrivas som ett abonnemang på skräddarsydda sändningar.<br />
Användaren bestämmer inom vilka ämneskategorier han eller hon vill ha<br />
information. Tjänstetillhandahållaren gör sedan sammanställningar av<br />
egen information eller söker aktivt information hos andra informationsleverantörer.<br />
Sammanställningen sänds sedan till mottagaren med viss<br />
regelbundenhet eller så snart ett meddelande i den specificerade ämneskategorin<br />
har inkommit till tillhandahållaren av tjänsten.<br />
Pushteknik kan sägas vara motsatsen till pullteknik där användaren<br />
själv söker upp informationen <strong>och</strong> hämtar hem den till sin dator, vilket är<br />
det vanliga tillvägagångssättet vid sökning på webbsidor på <strong>Internet</strong>.<br />
Som synonymer till pushteknik används stundtals uttryck som webcasting<br />
<strong>och</strong> webbutsändning.<br />
Om det är mottagaren som på ett i förväg programmerat sätt startar<br />
överföringen, omfattas tjänsten av databasregeln under förutsättning att<br />
det är ett traditionellt massmedieföretag som driver den <strong>och</strong> mottagaren<br />
Prop. 2001/02:74<br />
34
Change language