Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - Regeringen

välja den lösning som Mediegrundlagsutredningen har föreslagit och som
de allra flesta remissinstanser har förordat, nämligen alternativet att för
tekniska upptagningar som saknar ursprungsuppgifter upphäva den speciellt
korta preskriptionstiden enligt YGL och i stället låta preskriptionstiderna
enligt brottsbalken gälla. Detta alternativ är som sagt inte direkt
inriktat på svårigheten att fastställa utgångspunkten för beräkning av preskriptionstiden.
Det bör ändå kunna underlätta för JK att motbevisa påståenden
om att preskription inträtt, eftersom nya tekniska upptagningar
med olika egenskaper och prestanda blir tillgängliga i hög takt. Med ledning
av en upptagnings egenskaper och prestanda bör JK kunna utröna
när upptagningen getts ut. Ju längre preskriptionstiden är, desto större är
möjligheterna för JK att motbevisa en preskriptionsinvändning. För upptagningar
av ett slag som funnits på marknaden länge kommer dock en
del av svårigheten med att fastställa utgångspunkten för preskriptionstiden
att kvarstå. Preskriptionstiderna enligt brottsbalken varierar mellan 2
och 25 år. Om brottsbalkens preskriptionsbestämmelser görs tillämpliga,
kommer samma spännvidd att gälla för yttrandefrihetsbrotten. Preskriptionstiderna
förlängs alltså då väsentligt.
Med hänsyn till detta och till vad som sagts om att utvecklingen gör
nya upptagningar tillgängliga kommer ett införande av preskriptionstiderna
enligt brottsbalken att minska problemet med att fastställa utgångspunkten
för preskriptionstiden. Eftersom preskriptionstiderna
kommer att väsentligt förlängas och, till skillnad mot vad som nu gäller,
olika preskriptionstider kommer att gälla för olika brott, bör den tid som
JK har på sig att utreda brott och väcka åtal från det att han fick kännedom
om brottet emellertid inte förlängas onödigtvis. Det bör därför, som
utredningen förordat, införas en begränsning som innebär att allmänt åtal
inom brottsbalkens preskriptionstid inte får väckas senare än inom viss
tid – lämpligen två år – från det att JK fick kännedom om upptagningen.
Den nu diskuterade lösningen skulle kunna kallas en utvidgad brottsbalksregel.
Med denna lösning kan pliktexemplarsregeln upphävas såvitt avser
upptagningar som avses i regeln utan ursprungsuppgifter. Som Hovrätten
över Skåne och Blekinge påpekat gäller regeln också upptagningar av
angivna slag som har föreskrivna uppgifter om ursprung. Dessa upptagningar
har enligt JK inte medfört några problem i praktiken. Det finns
därför inget behov av att pliktexemplarsregeln fortsatt skall gälla för dessa
utan utgångspunkten för preskriptionstiden – som är ett år – för brott i
dessa upptagningar som är försedda med ursprungsuppgifter bör vara
densamma som för övriga upptagningar. Pliktexemplarsregeln bör följaktligen
upphävas i sin helhet.
Den särskilda brottsbalksregeln i YGL för olaga våldsskildring blir
också överflödig såvitt avser upptagningar utan ursprungsuppgifter.
Olaga våldsskildring i upptagningar med uppgifter utgör inget problem
i praktiken. De kan därmed behandlas på samma sätt som övriga
upptagningar med uppgifter dvs. omfattas av YGL:s bestämmelse om en
ettårig preskriptionstid. Den särskilda regeln för olaga våldsskildring
innebär att också brottsbalkens regler om preskription av förverkandetalan
blir tillämpliga. Konfiskation kan därmed beslutas på talan som delgetts
inom fem år från brottet även om åtal inte kan väckas därför att någon
ansvarig inte längre är i livet. Med den utvidgade brottsbalksregeln
Prop. 2001/02:74
75