Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

More documents

Recommendations

Info

En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsrådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare förstås alltid tänka att en del har blivit sexuellt utnyttjade eller något. Andra har, och så självdestruktivt på sätt och vis ... för att straffa sig själva. Man säger ju om drogbruk att det för en del är självdestruktivt beteende. Man trodde att en del klienters mentala problem tillsammans med en kaotisk livssituation utsätter dem för en större smittorisk än normalt. Att påverka speciellt riskbenägna klienter upplevdes som en utmaning för hälsorådgivningen och för det behövs personlig kontakt, tid och tålamod. För att gå mot ett säkrare drogbruk och sexbeteende räckte det inte enbart med rena injiceringsverktyg, utan till det behövdes många redskap och att man beaktade klientens liv som en helhet. 4.2.3.6. Riskbeteende Man stävade efter att alltid prata om säkert sex då det var möjligt. Några av de intervjuade trodde att man på andra hälsorådgivningar förmodligen gav mycket mer sexualrådgivning, trots att nästan alla rådgivningar utifrån intervjuerna upplevde sig ge relativt litet sexualrådgivning, att den sexualrådgivning man gav var otillräcklig och att ämnet var svårt. Klienternas sexuella vanor var inte nödvändigtvis okomplicerade eller enkla, och därför upplevdes det som att det enklaste sättet att öppna diskussionen var att erbjuda en neutral produkt, t.ex. en kondom. Trots försök att upprätthålla diskussionerna om säkert sex, upplevdes personalens möjligheter att öppna diskussioner och påverka risker som begränsade. Man konstaterade att hälsorådgivningen har en uppfostrande, upplysande och instrumentell betydelse för att främja en säkrare användning av sprutdroger, men möjligheterna att påverka folk att utöva säkert sex är mycket begränsade. Det ansågs vara mer problematiskt att påverka sexvanor än injicering, eftersom risksituationerna verkade vara fler och deras sociala betydelse var större. Sex kunde utövas till exempel mot pengar eller droger, det kunde innefatta tvång och det utövades ofta då man var drogad. Det sades även att berusningen ovillkorligen var den vanligaste orsaken till att man hade oskyddat sex. I den sexualhälsoenkät som genomfördes år 2006 på hälsorådgivningen Nervi i Tammerfors hade 50 procent av svararna (n=97) alltid/ofta eller varannan gång varit drogade då de haft sex och 72 procent av de svarande meddelade att de varit drogade under det senaste samlaget (Ovaska et al. 2006). Gemensam användning av verktyg sker oftast i situationer då man inte har tillgång till rena verktyg, man får abstinensbesvär, man av misstag tar någon annans verktyg, man är drogad eller användningen sker tillsammans med närstående personer (EMCDDA, 2001). Även gruppens normer och ritualer inverkar på situationen och gemensam användning kan förekomma trots att rena verktyg finns tillgängliga (WHO, 2004). I intervjuerna nämndes att klienterna hemföll till gemensam användning av verktyg speciellt då de hade abstinensbesvär, ett tvångsmässigt behov av att få droger, då de var påverkade eller då det var svårt att få tag på rena verktyg, till exempel i fängelse. För många var det ett tecken på stärkt vänskaps- eller parrelation och på tillit att dela verktyg, även om avsiktlig gemensam användning ansågs vara sällsynt. Beklagligt ofta sker det fortfarande att de använder andras verktyg. Det går bara inte hem. I: I hurudana situationer? S: Det är säkert situationer då de är någonstans mitt i natten och bara har en uppsättning verktyg. Fast hur man försöker säga att det inte är så bråttom att de inte hinner ta nya verktyg. Natten är värst. De skulle få dem från automaten. Å andra sidan är det ingen som går ens 500 meter för att hämta dem, om det redan finns verktyg framför en. Rena eller inte. Begäret efter drogen kan just då vara så starkt och de har inte de rena verktygen. Nog var det någon klient som sa att hur stort begäret än är, så injicerar jag inte med smutsiga verktyg. Det finns skillnader där också. Om man frågar Delfinansiering: Social- och Hälsovårdsministeriets anslag för hälsofrämjande verksamhet; projektnummer 142/KTL/TE/2007 och 019/TRO/TE/2006 99
100 En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare ”nå, putsade du dem på nåt sätt?”, så svarar de ”nog putsade jag med den där Steretslappen”. Ibland tänker man på det att vi ändå inte pratar så värst mycket om rengöring. Vi pratar mer om att ”alltid ha egna rena verktyg”, men borde man trots allt också beakta att de inte alltid har egna. Det har man inte velat så värst mycket, det är först det nästbästa alternativet. Men då den situationen kan inträffa att de inte har och sen är det enda man tänker på – ”egna rena verktyg”. Om de inte har dem, så kommer de inte heller på följande alternativ. I: Hur är det med oskyddat sex, vilken är bakgrunden ofta där? S: En del kan tänka att ”inte gäller det där mig”, eller den stund då det bär av. Det kan också vara så att den ena håller fast vid preventivmedel, men att den andra inte gör det. Sånt hör man också om. I fasta förhållanden litar de extremt mycket på varandra, fast de kanske bara har varit tillsammans i en vecka och i stort sett nästan redan har flyttat ihop. I: Finns det några normer som kanske skulle inverka på riskbeteende? S: Det finns säkert det att de injicerar med samma verktyg som partnern, det är något slags bevis på tillit. I: Då kan de kanske inte riktigt neka. S: Nej. Det är en sådan sak att så här hör de ihop. Tyvärr såg och hörde personalen om situationer, då en person som hade ansetts vara ”smittfri” hade haft C-hepatit eller hiv, varför det även fanns andra i kamratgänget som hade fått smittan. I intervjuerna kom det fram att tilliten till att en bekant var ”smittfri” inte särskilt ofta byggde på säker information, utan närmast på viljan att lita på någon. Trots att man kunde berätta för bekanta att man hade testat sig, kunde det vara flera år sedan testtidpunkten. För många kom rena verktyg i andra hand i det skede då de blev erbjudna drog och man visste att många saknade förmågan att avstå från risksituationen i sådana fall. Vad man än gör så glömmer klienterna ändå i något skede att de borde använda egna verktyg. I extremt drogat tillstånd då de har samlats någonstans, nålar och sprutor huller om buller. Eller också har de inga rena med, de har hamnat i något gäng, till exempel på vägen till affären, och så injicerar de med någon annans verktyg. Sedan dessa föreställningar att de bara använder en viss typs verktyg, eftersom han eller hon inte har någonting. Sedan visar det sig i alla fall att den personen har någon sjukdom. Det finns tillfälligheter, men även medvetna risker. Medvetna, därför att de har fått information om riskerna via hälsorådgivningen och om att man bör använda egna verktyg, och de för även informationen med sig till fältet till dem som inte är klienter. Men om situationen är sådan att de inte har egna rena verktyg och ändå måste få drogen, då tar de en medveten risk. Man strävade kontinuerligt efter att påminna klienterna om att verktygen alltid är personliga och att de bara ska användas en gång. Man upplevde emellertid också problem med budskapet ”alltid rena verktyg”, eftersom man av erfarenhet hade märkt att det inte alltid var möjligt för klienterna att få rena verktyg och att de inte nödvändigtvis hade tillräcklig kunskap om hur de ska rengöra verktygen. Man strävade också efter att berätta för klienterna om kokning och rengöring av verktyg, även om man betonade att rengöring endast ska användas som en sekundär lösning om de inte har tillgång till rena verktyg. Å andra sidan visste klienterna att nålar blir slöare om de kokas många gånger eller av starkt desinfektionsmedel. 4.2.3.7. Svårighet att påverka sexuellt beteende Alla de intervjuade ansåg att verksamheten i högre grad hade minimerat risker vid drogbruk än kontrollerat risker i samband med sexuellt
Page 1 and 2:
Anne Arponen • Henrikki Brummer-K
Page 3 and 4:
2 En tvärvetenskaplig utvärdering
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
10 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50: 48 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 99: 98 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 103 and 104: 102 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 151 and 152:
150 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169:
show all

Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?