Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

More documents

Recommendations

Info

En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsrådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare Bild 11. Geografisk distribution av sprutdroganvändarnas hälsorådgivningspunkter Hälsorådgivning och till den hörande smittoriskpreventionsservice finansierad held eller delvis av kommunen finns på alla orter med över 100.000 invånare, d.v.s. i Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo, Tampere och Uleoborgs städer. Servicen finns också i de flesta kommuner med en befolkning mellan 50.000 – 100.000 invånare, förutom i Vasa och Villmanstrands städer. Därtill finns hälsorådgivningspunkter i flera mindre kommuner. Klarast saknas servicen från Lappland, Ålands landskap samt mellersta Österbotten. I Kajana finns heller inte hälsorådgivningsservice. Beräknat efter år 2005 invånarantal, når hälsorådgivningstjänsterna uppskattningsvis 2.3 miljoner invånare eller 44% av befolkningen. Med utgånspunkt av år 2005 besökarantal (11.800 olika klienter) och det uppskattade antalet problemdrogbrukare från samma år (14.500 – 19.100) når hälsorådgivningen c. 60 – 80 % av problemdrogbrukarna. Om man endast betraktar huvudstadsregionens statistik upprätthålls samma eller t.o.m. en bättre proportion. (9315 klienter år 2005 och 5100 – 8200 problemdroganvändare). Eftersom upptill 20 % av besökarna söker sig till flera rädgivningspunkter, kan man koservativt uppskatta att c. 80 % av problemdrogbrukarna kan nås.. För diagnostisk testning av blodburna sjukdomar är statistiken jämförelsebar först efter år 2006. Under året gjordes 1409 hiv och 582 HCV-tester vid hälsorådgivningspunkterna. Av HIV-testerna var 1091 snabb- el. POC-tester och 318 gjordes från venöst blod (dvs. per remiss till annat ställe). Vid sju hälsorådgivningspunkter gjorde man inte alls testning. Andra tester som flera HR-punkter erbjöd besökarna under år 2006 var HAV och HBVtest, klamydia-, gonorre- och syfilistest samt graviditetstest. Vid en av hälsorådgivningarna var det också möjligt att följa med sina levervärden. Vaccineringar gavs enligt år 2006 uppföljningsstatistik enligt följande: Tabell 3. Vaccindoser givna år 2006 vid HRpunkterna dos\vaccin* HAV-v HBV-v HAB-v I 445 269 421 II 234 95 234 III n.a. 116 136 sammanlagt: 679 480 791 HAV-v: Hepatit-A vaccin, HBV-v: Hepatit-B vaccin, HAB-v: Hepatit A och B kombinationsvaccin. Allt som allt gavs 1950 st hepatitvaccindoser, vilket innebär en ökning av 3 % jämfört med året innan. Användning av kombinationsvaccinet (HAB) ökade med nästan 200 % och bruket av enskilda vaccin minskade i nästan motsvarande grad. Hälsorådgivningspunkterna delade under år 2006 ut 58.991 gratis kondomer. Ökningen jämfört med tidigare år var närapå 50 %.. Delfinansiering: Social- och Hälsovårdsministeriets anslag för hälsofrämjande verksamhet; projektnummer 142/KTL/TE/2007 och 019/TRO/TE/2006 55
56 En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare 4.2. Hälsorådgivningarnas verksamhet Denna del behandlar resultaten från den kvalitativa intervjuundersökningen vid hälsorådgivningarna (undersökningsinstrumentet är beskrivet i bilaga 1) 4.2.1. Åsikter om hälsorådgivningen Härnäst granskas historier och erfarenheter kring hälsorådgivningens vardag, karaktär och betydelse, beskrivna av de anställda själva. Faktorer som påverkat hur verksamheten strukturerats och etablerats finns både i de ramar där själva verksamheten körts igång och i klientelet. Struktureringen av verksamheten och dess karaktär kan ses i de vardagliga mötena med klienterna. Principerna för hälsorådgivningsarbetet är samma mål som för uppsökande fältarbete och då man närmar sig svårnådda grupper. Sådana är kontinuitet, pålitlighet, flexibilitet, nåbarhet/tillgänglighet, förståelse och frivillighet (Svensson 2003). 4.2.1.1. Faktorer som inverkat på att verksamheten lyckats Den finländska hälsorådgivningsverksamheten uppfattas som en lyckad funktion för att förebygga smittsamma sjukdomar bland sprutdrogbrukare. De hälsorådgivningsarbetare som intervjuats ombads begrunda vilka faktorer som i deras tycke gjort att verksamheten lyckats och vilka indikatorer som kunde användas för att beskriva framgången. Det som främst påverkat framgången är förtroende. Förtroendet hade först och främst kommit från beslutsfattarna, som ursprungligen vågat planera och köra igång hälsorådgivningarna. Förtroende hade också kommit från personalen, som vågade och fortfarande vågar gå ut och verkställa hälsorådgivningsarbetet. Det tredje och viktigaste förtroendeelementet som nämndes var klienterna, som i allt större omfattning vågat söka sig till hälsorådgivningarnas tjänster och uppvisa förtroende för både personalen och servicesystemet. Förtroende är alltid förknippat med en risk, en osäkerhet om hur en situation eller en växelverkan framskrider och tar form. En av de intervjuade beskriver hur klienternas förtroende uppkommit gentemot verksamheten. I början hade vi ju problem med att vårt klientel betedde sig schizofrent. De här äldre användarna, de tänkte ju liksom att ”vaddå för ett helvetes ställe? Om man går dit så kommer poliserna riktigt säkert”. Dvs. en sådan där känsla att vad är det där för ett ställe? Men nu då vi igen tänker på vad som hänt under tio års tid. Vi har fått med en ny användargeneration här. Inte är de ju alls skygga för hälsorådgivningarna längre, för de har funnits redan så länge de varit användare. För dem är det vardag, det är en normal grej och sen i fortsättningen är det en normal grej för alla användare. Det är en del av den där användarkulturen redan nu, bland de här nya användarna. Intervjuaren: Var det mycket motstånd i början eller gick det ganska lätt igenom? Svararen: Nå, nog var det lite kärvt, just den här rädslan för poliserna. Rädslan för myndigheterna var den största grejen. Man var tvungen att upprepa att ”hej, nog vet de var ni håller hus annars också, inte behöver de komma hit och hänga. Riktigt säkert vet de var ni hänger”. Den stora grejen är när de förstått att ”jag behöver inte gå till apoteket, jag behöver inte stå ut med att folk stirrar på mig då jag köper mina saker där och det är obehagliga situationer. Jag kan gå dit och jag får i själva verket lite annan service där också”. När man förstått det, så är det nog en viktig faktor där. Många konstaterade att man åstadkommit en attitydförändring och de minskade riskerna ses redan i statistiken över smittsamma sjukdomar och i att andra hälsomässiga skador minskat. Den minskade mängden hiv-smittor som erhållits via sprutdroger sågs som den bästa indikatorn för att hälsorådgivningsverksamheten lyckats. Att man stirrar sig blind på siffrorna om smittsamma sjukdomar som en indikator för hur verksamheten lyckats upplevdes särskilt för hepatit C:s del som
Page 1 and 2:
Anne Arponen • Henrikki Brummer-K
Page 3 and 4:
2 En tvärvetenskaplig utvärdering
Page 5 and 6: 4 En tvärvetenskaplig utvärdering
Page 11 and 12: 10 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 55: 54 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 101 and 102: 100 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 107 and 108:
106 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169:
show all

Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?