Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

More documents

Recommendations

Info

En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsrådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare utan hopp om att utveckla arbetet. I många fall hade tjänsterna ursprungligen inte dimensionerats enligt behovet, och verksamhetens framgång, såsom ökade klientmängder eller ökat antal utbytta redskap, gjorde inte heller att de resurser som reserverats för verksamheten skulle ha uppskattas på nytt. Vissa ansåg att städernas kyliga förhållanden till hälsorådgivningarna delvis var politiska ställningstaganden och en intervjuad konstaterade också att ”inte är det ju politiskt sett så värst sexigt att hjälpa knarkare”. Informationsflödet till beslutsfattarna och deras intresse att utveckla verksamheten upplevdes på många orter som dåliga. Ibland känns det bara så att när den här förordningen säger så här, så har vi ju en verksamhet arrangerad. Och that’s it. Inte är det i verkligheten så att informationen skulle gå problemfritt nerifrån upp. Det beror på vilka de egna kontakterna är, man kan själv ta kontakt och föra budskapet vidare. Generellt upplevde svararna att gemensamma möten och att berätta om och visa det konkreta arbetet var absolut viktiga saker för att verksamheten skulle lyckas och att kommunikationen uppåt borde ökas. Det konstaterades att många som beslutar om finansiering och utveckling av verksamheten har en möjlighet att ta reda på information om verksamheten och läsa hälsorådgivningarnas årsrapporter, men å andra sidan funderade man över hur väl informationen i dessa anammas och om rapporterna verkligen blir lästa. De skulle få den konkreta informationen, för det kan ju hända att ”utdelning av sprutor och nålar”, för vissa räcker det att ha den i sinnebilderna. ”Jag vet vad en hälsorådgivning är, där delar man ut sprutor och nålar och förebygger på det sättet hiv.” Den smala uppfattningen har många. Om kunskapen är mycket smal och om man någonstans får höra att det inte är så bra att dela ut sprutor och nålar, eller om det är nödvändigt då det inte finns någon hivepidemi, så kan den smala kunskapen få en annan innebörd. ”Även nu slösas pengar på att man delar ut sprutor och nålar, och de delar också ut något annat tillbehör”. Synd om man inte ser det – det påverkande elementet. I regel ansåg svararna att hälsorådgivningsverksamhetens effekt kan ses i till exempel statistiken över smittsamma sjukdomar och klientmängder, men för att nå goda resultat, upprätthålla dem och på bästa möjliga sätt svara mot den förändrade drogkulturen, borde man bekanta sig lite djupare med verksamheten. En intervjuad begrundade hur de instanser som ansvarar för finansieringen av verksamheten endast varit intresserade av allt bättre och effektivare tal: ”Kejsaren vill ha vad kejsaren tillkommer”, det vill säga de vill ha de där talen. Talen berättar ingenting, eller naturligtvis berättar de något, men om vad som händer här, det kan talen inte berätta ett smack om. 4.2.1.4. Medier Under verksamhetens första tid fick hälsorådgivningen mycket utrymme i medierna och den offentliga debatten om dess nyttiga och skadliga följder gick emellanåt mycket het. Hälsorådgivningarna dyker fortfarande tidvis upp i offentligheten, men de når inte längre lika lätt över nyhetströskeln. De intervjuade frågades om den bild de anser att hälsorådgivningarna fått i offentligheten, om den motsvarar verksamhetens innehåll och om den inverkar på själva verksamheten. En liten del av de intervjuade sa att de är rädda för synlighet i olika medier och att de undviker den avsiktligt. Ställvis var man mycket noggrann och försiktig med att ge intervjuer och kommentarer. Den orsak som uppgavs var främst rädslan för medborgarnas reaktioner och dessa reaktioners eventuella inverkan på beslutsfattarna, tillgången till finansiering och att arbetet skulle bli svårare. Skriverierna i medierna har blivit mer sakliga. Hälsorådgivningen är redan ett begrepp: Det har blivit mer innehåll och i [tidningen] Helsingin Sanomat har det skrivits en massa Delfinansiering: Social- och Hälsovårdsministeriets anslag för hälsofrämjande verksamhet; projektnummer 142/KTL/TE/2007 och 019/TRO/TE/2006 65
66 En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare gott. Klienterna har fått tala, användarföreningens röst har hörts. Nog är detta nuförtiden mycket mer mångfacetterat. Ändå kan vad som helst hända när som helst, någon vill skriva en negativ story, så lyckas det. Skulle landets mest sakliga tidningar gå in för det? Mer skulle det vara den gula pressen. Medierna var inte den enda instansen där uppfattningarna om verksamhetens innehåll var bristfälliga, för det nämndes att också finansiärerna och beslutsfattarna skulle kunna förbättra sin kännedom. Många ville självmant synas i medierna och var nöjda med tonen i skriverierna. Orsaken uppgavs vara att om aktörerna inte själva aktivt producerar sanningsenlig och aktuell information om hälsorådgivningsverksamheten, är den bild medierna ger inte nödvändigtvis sanningsenlig, utan den kunde i värsta fall basera sig på föreställningar och uppfattningar och annars också vara förvrängd och ensidig. På de ställen där hälsorådgivningarna annars också uppmärksammades i den lokala pressen, sågs ett aktivt ingripande i artiklarna, till exempel att granska fakta före publiceringen och ge intervjuer, som en slags överlevnadsstrategi och ett bra sätt att berätta om hälsorådgivningsarbetet. Utbyte av sprutor och nålar upplevdes som den absolut mest synliga delen av verksamheten och den bild som medierna gav verkade bero på om man själv aktivt producerat informationen även om budskapet om verksamheten inte alltid verkade gå fram: Jag tycker att det är en väldigt ensidig bild. Det ger just den bilden att sprutor och nålar – vanligtvis står det att de delas ut, fast man säger tusen gånger att de byts ut, inte delas ut, att det här en utdelningspunkt för sprutor och nålar. I all sin korthet. I: Påverkar det här hur finansiering ges, såsom du nämnde att det kanske finns för mycket av den tanken att hälsorådgivningen kan verka var som helst? S: Nog kan det förstärka den också. För man kan tänka att ”inte spelar det väl någon roll var sprutorna och nålarna byts ut, inte behöver de väl någon desto vidare lokal för det?”. Generellt var de anställdas åsikt att mediernas bild om verksamheten och nivån på skriverierna allmänt taget blivit sakligare under årens lopp och börjat betona skademinimeringen mera. I början av verksamheten var tonen i tidningsskriverierna ställvis negativ och sensationssökande. Mediernas bild om arbetets karaktär och verksamhetens grunder ansågs inte vara felaktig, men ibland var den ensidig och smal. Då hälsorådgivningen var uppe i offentligheten, lades huvudvikten ofta på utbytet av sprutor och nålar istället för att man skulle fokusera på hälsorådgivningen som en mångfacetterad verksamhet. Utbytet av sprutor och nålar sades vara ”verksamhetens hjärta” och en metod att få klienterna att komma, men att betona endast utbytet lämnade på ett störande sätt all annan central verksamhet och dess betydelse i bakgrunden. Mediebilden har under årens lopp blivit mycket mer positiv. Särskilt i och med att de smittsamma sjukdomarna minskat. Man skulle ännu önska att vårt arbete skulle öppnas mer. Inte bara det att vi är en utbytespunkt för sprutor och nålar, för det här arbetet är så mycket mer, det är bara en del av arbetet. Klientarbete, utvecklingen av arbetet tar tid. Sen finns det kampanjer som är mycket viktiga för att klienterna får rätt information och allt relaterat material, allt sådant. Sprutorna och nålarna är den morot som man når klienterna med. Därför kommer de till rådgivningen. Det här behandlas inte mycket i offentligheten. Mycket talas det i de egna arbetsgrupperna att man borde öppna begreppen och rådgivningens tjänster, vad de är på riktigt, vad de innehåller. Man känner till det, men inte på bred front. Sprutorna och nålarna är bara en del av skademinskningsarbetet. Ett problem ansågs vara den bild medierna skapat av drogbrukarna, vilket inte i sig anknöt till det spaltutrymme hälsorådgivningarna fått, och den var inte ny
Page 1 and 2:
Anne Arponen • Henrikki Brummer-K
Page 3 and 4:
2 En tvärvetenskaplig utvärdering
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
10 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 13 and 14:
12 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 15 and 16: 14 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 65: 64 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 101 and 102: 100 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 117 and 118:
116 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169:
show all

Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?