Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

More documents

Recommendations

Info

En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsrådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare fick vara omfattande i en situation där klienten fått höra om sin smitta. Efter att en smitta konstaterats ville klienterna ha information om sin smitta och man försökte ge dem så omfattande skriftligt material som möjligt. Man konstaterade att textmängden allmänt taget var den faktor som hade största inverkan på om en klient ens överväger att läsa en broschyr: Jag hade en klient som ville ha information om könssjukdomar och så gav jag honom den här. När han såg den sa han att inte börjar han nu, det är för mycket text. I intervjuerna konstaterades att ”läsning inte nödvändigtvis är klienternas starka sida” och att oviljan att läsa också kunde bero på verkliga problem att hantera skriven text, särskilt om den är kompakt eller om ämnet är förhållandevis krångligt och abstrakt. Nästan alla intervjuade nämnde att deras klienter hade verkligt mycket läs- och skrivsvårigheter och koncentrationssvårigheter. Våra klienter har helt otroligt mycket till exempel läs- och skrivsvårigheter, att då kan man redan tänka att man kunde snyta näsan i det där materialet. Det borde nog vara mer konkret undervisning. I: Det kräver väl tid? S: Absolut. Tid och resurser. Vid vissa rådgivningar erbjöds vid sidan av traditionella, informativa broschyrer också broschyrer gjorda vid Träskända socialsjukhus, skrivna som serier. Dem orkade och ville klienterna läsa. En del klienter tog också svårlästa broschyrer och läste dem verkligen, för i alla klientgrupper ingick också sådana personer som ville och förmådde läsa komprimerad text. Några nämnde att kvinnorna tar och läser fler broschyrer än männen och också annars är mer insatta i att minska hälsoskador. Via självgjorda broschyrer försökte man också fästa uppmärksamhet vid till exempel kost och upprätthållande av hälsan. När man länge har använt droger, så börjar det bli sådana här kostrelaterade problem. Dem borde man få information om, hur man kan samla lite fett inför vintern så man kan leva. Informationspaket som man själv sammanställt på rådgivningarna och som behandlade injicering, smittsamma sjukdomar och andra hälsorådgivningsfrågor kunde distribueras till poliser och väktare, så att de själva kunde bekanta sig med dem och vidareförmedla dem till finkan. Man konstaterade att poliserna var intresserade av information om smittsamma sjukdomar och annat material som fanns tillgängligt på hälsorådgivningarna. Då en drogbrukare hamnar i finkan kan han utnyttja tiden där och drogfriheten med att läsa igenom ett kompakt hälsoinformationspaket. Trots att broschyrerna inte alltid gick åt, upplevdes det att man alltid borde erbjuda också skriftligt material om de mest centrala hälsorådgivningsfrågorna. Det skriftliga materialet ansågs komplettera den muntliga rådgivningen, även om dess roll som sådan var begränsad. Klienterna upplevdes anamma informationen i broschyren egentligen endast då man också talade om ämnet. Om det fanns mycket tid för klienterna, ersatte personliga träffar och hantering av hälsofrågor i hög grad den skriftliga informationen. Vid alla rådgivningar fanns det gott om skriftligt material, men vissa önskade mer information till sina klienter till exempel gällande användningen av filter. En riklig intravenös användning av buprenorfin och läkemedel gjorde det allt viktigare att betona användningen av filter. Klienterna förstod inte alltid att fyllnadsmedlen i tabletterna täpper blodkärlen, vilket till exempel orsakar svullnad i händerna. Den ringa användningen av filter beklagades vid alla rådgivningar. Trots att de kände till farorna vägrade många klienter att använda filter, för de antog att tablettens verksamma ämne stannade i filtret. Samma konstaterade Malin et al. (2006) – många av de personer som de intervjuat och som tog buprenorfin genom injektion vägrade Delfinansiering: Social- och Hälsovårdsministeriets anslag för hälsofrämjande verksamhet; projektnummer 142/KTL/TE/2007 och 019/TRO/TE/2006 83
84 En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare använda filter trots de medvetna riskerna (Malin et al. 2006). I en intervju föreslogs det att en nationell hälsorådgivningstidning skulle grundas. Det skulle vara en publikation som utkommer en gång i månaden och behandlar centrala hälsorådgivningsfrågor. Dess målgrupp kunde vara alla injicerande användare och tidningen skulle finnas tillgänglig på alla hälsorådgivningar och hälsostationer. Målet med tidningen skulle vara att presentera aktuella frågor som hälsorådgivningspersonalen valt ut. Även om publikationen skulle redigeras av proffs, kunde den också innehålla drogbrukarnas erfarenheter och uppfattningar om till exempel smittsamma sjukdomar och endokardit. Problemet med den nuvarande situationen ansågs vara att alla rådgivningar publicerade, klippte, klistrade och kopierade material skilt. Ett förslag var att grunda en elektronisk databank för hälsorådgivningsmaterial. Det konstaterades att allt skriftligt material borde finnas också elektroniskt och att man kunde skriva ut information om de frågor man specifikt behövde från databanken. Databanken antogs gynna små rådgivningar och särskilt den personal som arbetar deltid inom hälsorådgivningsverksamheten. En omfattande databank planeras redan och man strävar efter att ta den i bruk så fort som möjligt. 4.2.2.6. Kamratstöd för att förbättra nåbarheten På de ställen där kamratstöd hade arrangerats, var man mycket nöjd med resultaten. Verksamhetens roll antogs växa i framtiden och etableras som en viktig del av hälsorådgivningsarbetet. Utbildningen sades vara viktig för såväl dem som deltagit i den som för de klienter som inte förbundit sig till tjänsten eller låg utom räckhåll för den. Via andra i samma situation fick klienterna viktig och aktuell information om drogsituationen och -kulturen. Där stödpersoner utbildats, uppgavs det att de bytt ut upp till 800 sprutor och nålar på en gång. Vanligtvis fick stödpersonerna byta så mycket verktyg som de returnerade, på vissa ställen mer än den vanliga maximimängden, till exempel 200 verktyg åt gången. Med stödet från andra i samma situation tryggades tillgången till rena verktyg också när hälsorådgivningen var stängd. De användare som de nådde antogs vara sådana som knappt någonsin besöker hälsorådgivningen samt sådana som tröskeln ännu var för hög för. Stödpersonerna nådde många människor, för de mängder de bytte ut kunde på en kort tid uppgå till tusentals sprutor och nålar. I: Ni hör säkert om klienternas önskemål via referensverksamheten? S: Ja. I: Motsvarar den här nuvarande modellen i stor utsträckning vad de önskar? S: Nå, det är ju sprutorna och nålarna som människorna kommer hit för. Det är den viktigaste grejen. Annars får vi slå igen dörrarna. Det är därför folk kommer hit. Vi försöker bygga upp allt möjligt annat som skulle vara viktigt för dem runt omkring, utgående från deras budskap och våra egna erfarenheter. Själv är jag av den åsikten att användningen av likställda och att lyssna till klienterna är det viktiga. På beslutsfattarnivå är det säkert lite svårt att anamma att knarkarna kommer hit och berättar för oss vad de ska ha, att nog tar de ju emot allting, men ändå. De kan åtminstone berätta hurdana tjänster de behöver. Det vill säga i vilken riktning den här servicen borde utvecklas, hurdana problem de stöter på där ute i nätverken och så vidare. Det är helt förnuftigt att ta med klienterna och fundera på vad som är viktigt för dem. Det gäller deras liv, inte gäller det mitt liv över huvud taget. På platser där kamratstödet ännu inte kört igång, nämnde många om klienter som i praktiken redan stödde andra i samma situation, förde rena verktyg till andra och försökte ingripa i säkerheten vid injiceringstillfällena. Man kände också till att drogförsäljarna ibland gav sina kunder rena
Page 1 and 2:
Anne Arponen • Henrikki Brummer-K
Page 3 and 4:
2 En tvärvetenskaplig utvärdering
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
10 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34: 32 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 83: 82 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 101 and 102: 100 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 135 and 136:
134 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169:
show all

Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?