Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

More documents

Recommendations

Info

En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsrådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare upplevdes inte vara stor. Det konstaterades till och med att klienterna skyddade personalen från eventuella smittor och att de inte ville att personalen rör de använda verktygen. När vi skakar om så att det skulle rymmas mera dit [i sopkärlet] när verktygen hälls in i en hög från ett litet hål, så säger de att ”nej, nej, rör inte, jag har hepatit C” och så skakar de själva om kärlet. Hehheh. De skyddar oss. De säger att ”de här är smutsiga”, jag säger att ”jo, jag vet”. Hälsorådgivningsarbetet upplevdes för det mesta vara säkert och alla intervjuade trivdes i sitt arbete. Man hade försökt beakta säkerhetsaspekterna till exempel genom att ha flera utgångar och att flera personer alltid jobbade i varje skift. Man hade försökt göra personalen så säker som möjligt särskilt på de rådgivningar som inte var i anknytning till en hälsocentral eller annat verk och som var öppna endast kvällstid. På vissa rådgivningar hade personalen en alarmknapp, som började tjuta då man tryckte in den och som var vidarekopplad till en vaktfirma. Knappen konstaterades vara effektiv om larmet går i hela lokalen, för då går de flesta kunderna ut och nödsituationen kunde genast brytas. Vissa anställda menade att det var en skyddsåtgärd att larma in en väktare, men ofta tog det cirka fem minuter innan vakten kom, vilket konstaterades vara en olidligt lång stund. Man var sällan tvungen att tillkalla polis till rådgivningarna och i allmänhet strävade man i nödsituationer efter att först ringa in en väktare. Poliserna fick beröm för att de vid behov kom till platsen otroligt fort och att de var många. Med tanke på arbetarsäkerheten konstaterade en intervjuad att personalen dock hade en väldigt hög tröskel att göra anmälningar om faro- och risksituationer. Gällande den personliga kontakten ombads svararna fundera över vilken hälsorådgivningssituation som är den bästa i deras tycke. Största delen uppgav vaccinationstillfället som den bästa möjliga hälsorådgivningssituationen. Kriterierna var vanligtvis det att man var på tumanhand och att stunden var fredad. Situationen måste också vara tillräckligt neutral. Å andra sidan kunde goda diskussioner om till exempel säkert sex också uppkomma med par eller goda vänner samt i grupper. Testtillfället upplevdes inte som den bästa möjliga hälsorådgivningssituationen, även om man oundvikligen gav hälsoinformation för att försöka förbereda klienten på ett eventuellt positivt resultat. Vaccineringen är en bra stund. Det måste absolut ske på tumanhand. Absolut inte i en grupp. Klienten kommer alltid ensam till vårdtillfället. Vård av sår är bra, också om kunden vill visa sina blodkärl. Också testtillfällena, om man testar hepatit, så är de riktigt OK. Om man igen testar hiv, så är det svårt att prata på en allmän nivå. Under den kvarten måste man förbereda klienten på att resultatet kan vara positivt. Det kan man ju aldrig veta. Lite fråga om risksituationer, när senast, har du tänkt att om du är positiv. Om det är ett positivt resultat, så faller inte klienten så högt ifrån. I: Har du någon gång fått ett positivt resultat? S: Ett enda snabbtest har varit positivt, och det for till laboratorium för säkring och kom lyckligtvis tillbaka som negativt. De två veckorna med klienten var nog ganska tunga, för båda. Den klienten väntade på säkringssvaret. Man kan aldrig veta vad som kommer därifrån, dvs. man måste hålla situationen där. Även om det aldrig blivit positivt, så kan vi inte utgå från att det inte skulle bli sådana. Första besöket är bra. I början erbjöd testerna och vaccinationerna goda situationer. Nu är klienterna bekanta, man får kontakt vid sidan av utbytena. Kontakten behöver inte alltid ske på tumanhand, ofta kan det vara en klient och flera i personalen, eller sen ett kamratgäng eller par. Diskussionerna är ofta bra. Man kan inte pracka information på folk, man måste vara tålmodig. Vänta att klienterna är redo att ta emot information, men acceptera det att vissa bara vill byta verktyg. Delfinansiering: Social- och Hälsovårdsministeriets anslag för hälsofrämjande verksamhet; projektnummer 142/KTL/TE/2007 och 019/TRO/TE/2006 91
92 En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare Många sade att en viss nivå av rådgivning ingick i största delen av klientkontakterna. Oftast försökte man växla ens några ord med klienten och fråga dem om läget. Om rådgivningens öppettider var relativt begränsade eller om klientmängderna var stora, blev tidsbristen den största faktorn som förhindrar rådgivning och diskussioner. Det kan vara ett tvåpartssamtal eller en gruppsituation. En fredad situation. Man borde vara med i den så länge som det behövs. Frågande, mycket interaktiv: ”Vad gör du i dylika situationer, hur blandar du ämnet, hur sticker du, är langaren bekant, var skaffar du dem, vet du vad ämnet innehåller, är det rent”. Man måste vara känslig, känna hur klienten mår. Situationen borde ge egenmakt och vara stärkande och inte nedtryckande. Lite som i inlärningspedagogik eller livet, man borde inte behöva känna att ”jag kan ingenting”, utan ”jag kan och behärskar och det där filar jag ännu på”. För mig är det som sker utanför viktigare än det här konkreta utbytet av sprutor och nålar. De där verktygen för människornas tankar till någon händelse, vad som händer med dem eller något annat. Men det att man kan sätta ner sig och koncentrera sig på något tema utanför utbytessituationen. Det kan förstås vara att utbytet kan göras sådant att man kan angripa något tema, men till exempel här är det riktigt omöjligt. Det finns så många klienter och en kö bakom ryggen, inte kan man koncentrera sig på det väsentliga i den situationen. På det sättet blir det kanske så att det inte är väsentligt. Här till exempel sköter utbildade stödpersoner i stor utsträckning utbytet av sprutor och nålar. Andra fokuserar på att skapa kontakter med människor, fördjupa dem, tala om de frågor som är viktiga för oss. Jag skulle ännu vilja poängtera att det här är social- och hälsorådgivningar. Hälsorådgivningen är en stor och otroligt viktig del, och sen finns den andra sidan, vårdhänvisning och allt möjligt annat som ligger utanför hälsosektorn. Så här förekommer det helt otroligt mycket av det. 4.2.3. Klienter En hiv-positiv, tidigare drogbrukare hade berättat för rådgivningspersonalen om sina personliga erfarenheter från den tid då specialtjänster för drogbrukare började bli vanligare i Finland. Det här är en person som berättade om verksamheten. Också många andra äldre som fortfarande lever har berättat om det. Också sådana som fortfarande använder. Det började ju i liten skala När centret öppnades i Kluuvi (Gloet), var det härligt då man började höra på gatorna att det finns en plats dit man får gå fast man är påverkad. Redan det var ett mirakel, och klienten trodde det inte. Denna person gick för att ta reda på var en sådan plats kunde finnas. Dörrarna där var låsta, klienten ringde på dörrklockan och dörren öppnades. Den första frågan, det första som sades var: ”Nå hej, välkommen. Har du ätit i dag?”. Sedan blir klienten bjuden på bröd, kaffe och mat. Besökaren får vara alldeles i fred och får vila. Det var något som klienten aldrig tidigare hade upplevt, inte under hela sitt liv: att vara välkommen på en plats precis som man är. Jag lyssnade på klienten och jag ryser fortfarande då jag tänker på att någon människa alldeles på riktigt. Nog har jag vetat att det finns människor som en gång för alla inte har någon plats i den här världen, annat än ett strandbuskage någonstans. Och ingen vill ha dem. Det var den första julen någonsin som den här personen fick vara med om att det var jul, att de gjorde julmat tillsammans, de fick äta, de fick vara i fred och de fick chokladaskar. Det var något så underbart. Och ingen kastade ut besökaren. Tänk efter. När jag tänkte på hur hemskt det är. Vi har fortfarande sådana människor i samhället som aldrig har fått ut något gott av livet. 4.2.3.1. Förändringar i klient- och besöksantal Vid största delen av hälsorådgivningarna hade klientantalet ökat kraftigt under de första verksamhetsåren och småningom utjämnats. Där verksamheten var förhållandevis ny och där den gjordes klart mångsidigare, kunde
Page 1 and 2:
Anne Arponen • Henrikki Brummer-K
Page 3 and 4:
2 En tvärvetenskaplig utvärdering
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
10 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42: 40 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 91: 90 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 101 and 102: 100 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 143 and 144:
142 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169:
show all

Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?