Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

More documents

Recommendations

Info

En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsrådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare dem använde droger även under fängelsetiden. Vad gäller att sluta använda droger och hur stor smittorisken är resonerade man också att en stor del av fångarna är drogbrukare och att de sitter i fängelse just på grund av drogerna. Trots minskad injektionsfrekvens och trots desinficeringsmöjligheter, ansågs riskerna vid en enda injektion i fängelset vara enorma. Å andra sidan betonade man att det inte finns tillförlitlig information om den verkliga smittorisken i fängelserna, eftersom man inte säkert kan veta hur många som smittas medan de sitter i fängelse. Då de intervjuade fick frågan hur stor del av klienterna som uppskattningsvis hade avtjänat fängelsestraff, varierade svaren mellan ”åtminstone en tredjedel” och ”säkert 80 procent”. Största delen av svaren placerade sig mellan dessa och sannolikt hade i genomsnitt cirka hälften av klienterna suttit i fängelse åtminstone en gång. För de hivpositiva drogbrukare som aktivt använder droger var situationen en annan, eftersom den absoluta majoriteten hade suttit i fängelse. En av de intervjuade beskriver frekvensen av fängelsestraff bland hiv-positiva drogbrukare och drogbruk i fängelset. Hahhah, alla, många gånger. Alla många gånger, de är efterlysta hela tiden, fler än en. Det är snarare ett undantag om det är någon som inte har varit [i fängelse]. Jag vet om en som ännu inte har varit i fängelse, en kvinna. Men alla andra har alltså varit, flera gånger och även långa straff. De här är alltså hivpositiva användare, de är sprutanvändare varenda en. De injicerar alla möjliga medel som du någonsin kan föreställa dig att någon ska injicera i ådrorna, också sånt som de inte skulle få injicera. I: Det är alltså injiceringen? S: Ja. Det är saken. Speciellt för de här, Tenox och allt injiceras. I: Tycker du att det borde finnas utbyte i fängelset? S: Ja. Om det en gång finns här också, och då de vet alldeles säkert att de använder. Oftast hade klienterna suttit i fängelse på grund av obetalda böter och det konstaterades att fängelsestraffen var vardagsmat för klienterna. Drogbruk, kriminalitet, böter, fängelse och smittorisk i fängelset ansågs vara en mycket vanlig ond cirkel i många klienters liv. Andelen klienter som suttit i fängelse hade inget samband med antalet klienter eller ortens och hälsorådgivningens storlek. Över hälften av de svarande ansåg att de nuvarande åtgärderna för att förebygga infektioner var otillräckliga och att det i fängelserna borde ordnas utbyte av verktyg. Att ordna verksamheten ansågs däremot vara problematisk ur fångvaktarnas synvinkel och man beklagade deras svåra ställning. Man trodde att rena sprutor och nålar skulle ge både fångar och fångvaktare trygghet. Tillgången på verktyg förmodades även fungera som ett lugnande element i fängelsets vardag, eftersom människorna skulle få ”sköta sig själva” tryggt och i fred. Hälsorådgivningspersonalens kunnande och erfarenhet hade utnyttjats genom att ordna kurser för stödpersoner bland användare i fängelset. Med god framgång ordnades även träffar för fångvaktare, där hälsorådgivningarnas personal berättade om sprutdrogbruk, om smittorisker i samband med detta och om hur man undviker riskerna. Fängelserna upplevdes spela en stor roll vid förebyggande av smittsamma sjukdomar, speciellt vid genomförandet av vaccinationsprogram och testning. Alla personer som kom till fängelset erbjöds vaccinationer samt hiv- och hepatit C-test, och dem fick fångar även alltid då de ville. Många nämnde att hälsorådgivningen och fängelset samarbetade vid genomförandet av vaccinationsserier för sprutdrogbrukare. Man hade ringt från fängelserna till hälsorådgivningen och frågat om de vaccinationer som klienten fått, för att doser som eventuellt fattades skulle kunna ges i fängelset. Vaccinationsprogrammet kontrollerades även genom att man ringde till Delfinansiering: Social- och Hälsovårdsministeriets anslag för hälsofrämjande verksamhet; projektnummer 142/KTL/TE/2007 och 019/TRO/TE/2006 105
106 En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare fängelset om vaccinationer som hade påbörjats där. Den andra fördelen med fängelserna ansågs vara att många klienter hade testats för hepatit och hiv under fängelsetiden. Samarbetet mellan fängelserna och hälsorådgivningarna, som hade ökat under årens lopp, kändes naturligt, eftersom de ofta hade samma klienter och många av dem hoppade mellan dessa två tjänster. Missbrukande fångar fick i samband med frigivningen information om den närmaste hälsorådgivningen och i intervjuerna nämndes det att många fångar som just har frigivits ofta kommer direkt till hälsorådgivningen och motivet är långt ifrån alltid att hämta rena verktyg. Man konstaterade att många nyligen frigivna fångar var i mycket bra kondition och att de hade fått omfattande hälsotjänster under fängelsetiden. Man strävade efter att fråga fångarna om deras droganvändning under fängelsetiden och att påminna dem om att toleransen sänkts under den drogfria tiden och att risken för överdos därför ökade. Frigivna fångar behöver ofta snarare hälsorådgivningstjänsternas sociala kunskaper och man strävade efter att ge dem information om till exempel boendetjänster. Många fångar hade ett långvarigt förhållande till hälsorådgivningen, som därför sades vara den naturliga fasta punkten och den första kontakten med samhället efter frigivningen. 4.2.3.9. Personer som hamnar utanför hälsorådgivningstjänsterna Alla de intervjuade förmodade att den egna hälsorådgivningen inte nådde ut till alla sprutdrogbrukare i området. Personalen ombads att utifrån sin egen erfarenhet fundera på vem som hamnar utanför och varför. Alla kunde nämna flera användargrupper som tjänsten inte nådde ut till. De största orsakerna till att hamna utanför var brist på förtroende, rädsla, geografiskt avstånd eller okunskap om att tjänsten existerar. Kunskapen om dem som hamnar utanför grundar sig på flera informationskällor, såsom polisen, andra myndigheter och klienter. Till alla rådgivningar kom personer eller grupper mycket långt ifrån för att byta verktyg, till exempel kom klienter från Rovaniemi till Helsingfors. I: Tycker du att hälsorådgivningsverksamheten har ordnats heltäckande i Finland? S: Den har inte ordnats heltäckande. Jag tror inte att den finns på alla orter, åtminstone inte på hälsostationerna. Åtminstone inte i norr, finns det en enda i norr? I: Man håller på att ordna en i Kemi. S: Nå, Kemi är en sådan plats, där man skulle kunna föreställa sig en, men sedan borde det också finnas i Rovaniemi, Kemijärvi, Sodankylä, och det finns inget hinder för att ordna rådgivning också på mindre orter, inget hinder alls. Jag tror inte att alla får här i söder. Det tror jag inte. Man byter garanterat inte på alla hälsostationer, alltså i stan. En av de intervjuade konstaterade att rådgivningens klientantal är särskilt stort, eftersom cirka tio närkommuner inte alls erbjuder hälsorådgivningstjänster och alla användare i närområdena bara kan få stöd vid en rådgivning. Nästan varje rådgivning hade ingått köptjänstavtal med närkommunerna, även om några kommuner, beroende på orter, både vägrade att ingå köptjänstavtal och att ordna egen rådgivning. Detta trots att det fanns sprutdrogbrukare i kommunen. På finlandssvenska områden finns det många användare, men inga tjänster alls. De vill under inga omständigheter ha sånt här i sin ankdamm. Det har man till och med öppet erkänt. Man funderade också på om det finns tillräckligt omfattande hälsorådgivningstjänster i östra Finland, eftersom personer med rysk bakgrund regelbundet reste därifrån för att använda tjänsterna i södra Finland. Av dem som kom långväga ifrån fick man information om användare som inte hörde till någon
Page 1 and 2:
Anne Arponen • Henrikki Brummer-K
Page 3 and 4:
2 En tvärvetenskaplig utvärdering
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
10 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56: 54 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 101 and 102: 100 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 105: 104 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 157 and 158:
156 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169:
show all

Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?