Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari
Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari
Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smitto<strong>för</strong>ebyggande<br />
hälsrådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare<br />
via hälsorådgivningarna (84 %), verkställas<br />
<strong>som</strong> ett samarbete mellan flera parter (47 %),<br />
ordnas från ambulerande enheter (41 %),<br />
hälsocentraler (40 %), av apoteksnätverket<br />
(22 %) <strong>och</strong> distributionsautomater (21 %).<br />
Bästa ställen <strong>för</strong> returnering upplevdes vara<br />
hälsorådgivningarna (82 %) <strong>och</strong><br />
distributionsautomater (65 %). (Malin et al.<br />
2004, 15.)<br />
Kaukonen (2002) konstaterar att slutet av<br />
1990-talet <strong>och</strong> början av 2000-talet kan anses<br />
vara expansionsfasen <strong>för</strong> den specialiserade<br />
rusmedelsvården. Antalet specialenheter inom<br />
rusmedelsvården tiofaldigades, antalet<br />
institutionsplatser ökade <strong>och</strong> specialtjänsterna<br />
riktade till drogbrukare blev mångsidigare.<br />
(Kaukonen 2002, 156.) Hälsorådgivningarna<br />
är en del av specialtjänsterna 8 inom<br />
rusmedelsvården <strong>och</strong> ingår i den så kallade<br />
reparerande rusmedelsvården. Deras antal<br />
ökade just under den ovannämnda<br />
expansionsfasen. Vid samma tid ökades andra<br />
möjligheter till lättillgänglig rusmedelsvård<br />
<strong>och</strong> läkemedelsbehandling av opiatberoende<br />
personer utökades (Kaukonen 2002, 156).<br />
Tanken om skademinimering <strong>som</strong><br />
utgångspunkt <strong>för</strong> hälsorådgivningen baseras<br />
dock delvis på <strong>för</strong>ebyggande rusmedelsvård,<br />
där arbetet fokuserar på att minska skador<br />
orsakade av rusmedel. Enligt Kaukonen<br />
(2002) påverkades arrangerandet av nya<br />
tjänster i slutet av 1990-talet av den klart<br />
ökade användningen av droger, av att det kom<br />
nya droger på marknaden <strong>och</strong> att<br />
sprutdrogerna snabbt blev vanligare.<br />
Uppmärksamheten väcktes också av hivinfektionerna<br />
<strong>som</strong> vid sidan av hepatiterna<br />
snabbt började sprida sig bland<br />
sprutdrogbrukarna <strong>och</strong> den samtidiga<br />
ökningen av drogdödsfall orsakade av<br />
opiatmissbruk. (Kaukonen, 2002.)<br />
8 Rusmedelsvårdens specialtjänster: A-kliniker,<br />
ungdomscentraler <strong>och</strong> motsvarande öppenvårdsenheter,<br />
akutvårdstationer, rehabiliteringsinrättningar,<br />
dagaktivitetscentraler avsedda <strong>för</strong> personer<br />
missbruksproblem, behandlingshem, serviceboende,<br />
härbägen samt sprutdrogbrukarnas hälsorådgivningspunkter.<br />
(Rusmedelsvårdens drogklienter 2006.)<br />
Martti Lindqvist (1989) skriver om hur viktigt<br />
det är att <strong>för</strong>ebygga aids <strong>och</strong> listar konkreta<br />
åtgärder <strong>för</strong> <strong>för</strong>ebyggande <strong>och</strong> vård <strong>för</strong> att<br />
påverka epidemin. I Lindqvists lista nämns<br />
bland annat kostnads<strong>fri</strong>a, konfidentiella <strong>och</strong><br />
vid behov helt anonyma tester, sakkunnig<br />
rådgivning <strong>och</strong> stöd i samband med testerna<br />
samt en klar, konkret <strong>och</strong> lidelse<strong>fri</strong><br />
upplysningsverksamhet. Efter detta<br />
konstaterar han att ”Det speciellt svåra är att<br />
göra smitt<strong>för</strong>ebyggande arbete i de grupper<br />
<strong>som</strong> är allra mest socialt stämplade <strong>och</strong> annars<br />
också behärskar sin livssituation sämst. Dessa<br />
är bland annat sprutdrogbrukare <strong>och</strong><br />
prostituerade – särskilt <strong>som</strong> det <strong>för</strong> deras del<br />
ofta gäller verksamhet <strong>som</strong> klassas <strong>som</strong><br />
kriminell eller nästan kriminell. Också <strong>för</strong><br />
deras del är den bästa vägen – om än svåra –<br />
att få deras <strong>för</strong>troende <strong>och</strong> att helhetsmässigt<br />
<strong>för</strong>bättra deras livssituation”. (Lindqvist 1989,<br />
26.)<br />
Fram till år 1998 var hiv-smittor via<br />
sprutdroger enskilda <strong>och</strong> de härstammade från<br />
utlandet. En aktiv bekämpning av smittsamma<br />
sjukdomar bland sprutdrogbrukare blev aktuell<br />
i <strong>och</strong> med deras hepatit A-epidemi åren 1994–<br />
1995, sedan hepatit B-epidemin <strong>och</strong> slutligen<br />
hiv-epidemin år 1998. År 1999 nåddes hivepidemins<br />
topp, då 84 av de konstaterade 143<br />
fallen (57 %) berodde på användning av<br />
sprutdroger. Den hiv-epidemi <strong>som</strong><br />
konstaterades bland sprutdrogbrukare i<br />
huvudstadsregionen år 1998 fortsatte att växa<br />
fram till år 2000. Efter år 2000 har de årligen<br />
konstaterade nya hiv-fallen <strong>som</strong> beror av<br />
sprutdroger fortsatt minska <strong>och</strong> har<br />
stabiliserats till färre än tio årliga fall. Vid de<br />
över 7 000 hiv-snabbtester <strong>som</strong> gjordes vid<br />
hälsorådgivningarna <strong>och</strong> i fängelserna åren<br />
1998–2003 minskade hiv-seropositiviteten vid<br />
rådgivningarna från 6,7 procent till 0,4 procent<br />
<strong>och</strong> i fängelserna från 2,4 procent till 0,3<br />
procent (Kivelä et al. 2006). De anonyma<br />
enkäterna <strong>och</strong> testerna <strong>som</strong> årligen ut<strong>för</strong>ts vid<br />
hälsorådgivningarna anger också att<br />
incidensen av hiv-smittor hållits låg.<br />
Man strävade efter att svara mot det ökade<br />
antalet smittor med så omfattande<br />
Delfinansiering: Social- <strong>och</strong> Hälsovårdsministeriets anslag <strong>för</strong> hälsofrämjande verksamhet; projektnummer<br />
142/KTL/TE/2007 <strong>och</strong> 019/TRO/TE/2006<br />
31