Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

More documents

Recommendations

Info

En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsrådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare vad jag hört är det nu något helt rent. I: Hur går det till när de börjar injicera? S: Kanske har det att göra med den övriga rusmedelskulturen. Det är ett sådant riskbeteende som det bara kan vara att dricka sig själv berusad. Då man är väldigt berusad förstår man inte vad man gör, med vem man går, om det är kallt ute, om man faller på någon vass kant. Att injicera är kanske samma sak, man måste nå den yttersta gränsen genast. Man bryr sig helt enkelt inte. Det är ju många som börjar missbruket genom att injicera. Nålen är ganska nära cannabis. I någon publikation hade det funnits en artikel om att vi skulle kunna prata med klienterna om att de inte ska lära upp unga användare. Om en yngre användare är med, så lär inte upp honom eller henne. ”Vägra att lära ut och var noga med att inte injicera så att någon annan ser det, det är din egen sak och ditt eget problem och ditt eget sätt, locka inte andra.” Före detta användare började i tiden använda cannabis och svor på att aldrig injicera. De började använda tyngre droger genom munnen och hörde redan till gänget. Det var en vacker dag då en kompis gav råd och lärde ut hur behändigt och snabbt det går att injicera. Kompisen var genast där med utsträckt hand. I det skedet orkar man inte bry sig om sig själv. Man är nyfiken och intresserad av upplevelsen. Ofta hade drog- eller rusmedelsmissbruket fortsatt under flera generationer och man hade fått modellen för drogbruket redan som barn. För många sades missbruket börja genom någonting som gällde skolan, såsom olika inlärningssvårigheter eller mobbning. Orsaken till att börja använda droger var många gånger att man kände samhörighet med den grupp som använde droger, att man upplevde sig själv som betydelsefull och att man blev accepterad. Å andra sidan hade inte alla problem i bakgrunden. Det fanns även sådana klienter för vilka det att experimentera med droger hade varit en erfarenhet bland andra erfarenheter som man kunde få för pengar. Några av klienterna hade ursprungligen haft mycket extra pengar till sitt förfogande. Ofta upplevde man att samhällets oförmåga att hjälpa en person med dennas ursprungliga problem inverkade på ett fortsatt drogbruk och i sista hand ifrågasatte man servicesystemets möjligheter att hjälpa vid problem i anslutning till drogbruk. Samhällets roll ansågs vara tudelad, eftersom många var redo att ta emot samhällets hjälp, trots att de kände en viss bitterhet gentemot samhället och dess instanser. Om man på något sätt kommer över den här medelklassbilden som medierna skapar av våra klienter – jag representerar säkert själv också medelklassen – om man kommer över det att användare är det här och användare är det där. Så det här är intressant, de här människornas berättelser är helt ofattbara. I dem finns en främmande värld, som många gånger också är skrämmande. Inte människorna, kanske de också någon gång, men berättelserna är sådana att de kryper under skinnet på en. Låg tröskel, inte kan vi egentligen fly härifrån från deras berättelser. Nog är de ju tunga ibland, men var och en måste hitta sina egna sätt att komma över dem. I: Vilka historier är de tyngsta? S: Nå den vanliga, själv strävar jag alltid efter att i historierna ta reda på varifrån den här människan kommer och varför. Att alltid söka svaret på frågan ”varför”. Varför kommer personen hit eller varför använder han eller hon dessa tjänster? Ibland får man veta och nog finns där alltid någonting i personens bakgrund. Det kan vara vem som helst av våra klienter, man hittar nog alltid ett frö där. I: Vad är det för frön? S: Det handlar om läs- och skrivsvårigheter, barnskyddsbakgrund, allt möjligt. Det går alltid att hitta något slags samband mellan orsak och följd. Inte letar jag efter dem, alltså att de skulle intressera på det sättet att jag skulle söka efter dem. Jag funderar bara på varför den människan är här utifrån Delfinansiering: Social- och Hälsovårdsministeriets anslag för hälsofrämjande verksamhet; projektnummer 142/KTL/TE/2007 och 019/TRO/TE/2006 119
120 En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare berättelserna. Det är intressant hur de klarar sig med sin egen bakgrund. Om historien på något vis börjar öppna sig kan man kanske komma så långt att man i något skede kan säga någonting rakt ut till den personen: ”Varför fortsätter du med det här, din pappskalle?”. Sådana tillfällen kommer då man på något vis kommer så nära att man kanske kan säga: ”skulle det finnas skäl att sluta injicera?” eller ”skulle det finnas skäl att söka vård?”. Eller om personen höjer rösten så kan man säga att ”nu är du tyst”. Det uppstår någon sådan kontakt. Det är så för mig att jobba här. I: Man får förtroende för varandra? S: Precis. I: Trivs du i ditt arbete? S: Ibland trivs jag, ibland inte. I: Känns det här som något meningsfullt och viktigt? S: Ja, absolut. Här finns sjukt många nivåer. Det finns folkhälsoaspekten och så finns det människorättsaspekten. Det här är en sorts – det här kanske låter som det låter, men trots det tycker jag det – tillflykt för dessa människor. Om tiden går och det uppstår någon sorts från mig till dig-kontakt med vem som helst av de anställda här, så kan de vara de enda ställena i deras liv där ... Med det dagliga kaoset där många av dessa människor lever. Där händer sådana saker som vi inte ens vill höra om. I: Är det så kaotiskt? S: För många är det det. Och var är de platser där de kan dela dem, söka någon sorts lindring för det, för de händelser som de blir tvungna att ta emot där. Den vägen är det viktigt. Den vägen tänker jag att om det finns sådana platser där de utslagna på något vis kan ta sig från det grå området hit till närheten av normaliteten – eller låt vara vilken nivå som helst – så måste det även vara tryggt för samhället, eller hur? Om subkulturen helt lever sitt eget liv och ingen vet någonting om den, så uppstår där helt egna lagar och betydelser, egen moral och allt möjligt. Jag tror att här i alla fall jobbar fullt friska människor, här finns även många jämlikar som på något sätt är jämlika med dem. Därigenom ser de att det kanske även sker något vettigt här. Här kan de kanske berätta om några saker, det medför ju även trygghet för omgivningen. Det är ju en självklarhet. Det är en mycket viktig poäng. Sedan skulle jag peka på det här med stödpersoner, det skapar mycket gott för samhället, sådant som vi aldrig kan se. 4.2.4.3. Trygg injektionsteknik På hälsorådgivningarna lär man klienterna att hitta venerna och att akta sig för att injicera i artärer. Att lära ut en trygg injektionsteknik upplevdes som mycket nyttigt och man trodde sig därigenom kunna förebygga inflammationer och tilltäppning av blodkärl. En av de intervjuade nämnde att till och med långtidsanvändare, sådana som har injicerat länge, är mycket intresserade av att förbättra sin injektionsteknik och -hygien. Många nämnde att klienterna oftast är mycket bekymrade över blodkärlens kondition och med glädje tar emot information om hur de kan spara på venerna. Till trygg injicering hör även att kontinuerligt påminna om att använda filter och att lösa upp och krossa tabletter på rätt sätt. Alla nämnde att en stor del av klienterna var bekymrade för sin hälsa och att de strävade efter att inte skada sig själva eller att ta medvetna risker. Ju längre klientrelationerna var, desto mer uppmärksamhet fäste personerna vid sin hälsa. En del är, andra är inte [oroliga]. En del kastar fram att ”legender dör då de är 27 år, ingenting har någon betydelse”. Andra är verkligen oroade över alla inflammationer, skråmor, allt. En del är inte alls intresserade, döljer sina inflammationer. Några är bekymrade på riktigt, de hittar inga vener, injicerar i halsen. Vi har försökt att tala om
Page 1 and 2:
Anne Arponen • Henrikki Brummer-K
Page 3 and 4:
2 En tvärvetenskaplig utvärdering
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
10 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70: 68 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 101 and 102: 100 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 119: 118 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 169: 168 En tvärvetenskaplig utvärderi
show all

Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?