Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

More documents

Recommendations

Info

En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsrådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare utmärkande bland annat för romer som använder droger intravenöst. 5.12.2. Storstädernas förorter De för tjänsten otillgängliga förorterna och deras användargrupper, vilka nämndes i många intervjuer, bekymrade personalen runt om i Finland. Kivelä et al. (2006) studerade hiv-epidemins utveckling bland sprutdrogbrukare i Helsingforsområdet. De upptäckte att drogbrukarna bodde och missbrukade droger på vissa områden och i vissa grupper och att hiv-smittorna koncentrerade sig till socialt marginaliserade grupper och till geografiska områden där det fanns mycket arbetslöshet och sämre levnadsstandard än genomsnittet. Det är i synnerhet värt att beakta att 40 procent av de hiv-positiva drogbrukarna inte hade kontakt med Helsingfors centrum, där de skulle ha haft tillgång till hälsorådgivningstjänster. (Kivelä et al. 2006.) På basis av intervjuerna bildades uppfattningen att det finns många städer och stadsdelar från vilka användargrupperna inte rör sig till andra ställen och de nuvarande tjänsterna som sådana kan inte nå dem. 5.12.3. De sporadiska användarnas rädsla att bli stämplade Malin (2006) har resonerat kring orsakerna till att vissa blir utanför hälsorådgivningarnas tjänster. Orsakerna som uppgavs av de stödpersoner som Malin intervjuade motsvarar i hög grad de orsaker som hälsorådgivningarnas personal lyfte fram i intervjuerna. Sporadiska användare vill inte besöka rådgivningen närmast på grund av de andra drogbrukarna som finns där och rädsla för att bli stämplade som drogbrukare. Det kan handla om att bli stämplad både i andras och i egna ögon. Oviljan att engagera sig i tjänsten kan också bero på en uppenbart allmän myndighetsrädsla. Det nämndes i intervjuerna att de vanligaste myndighetsrädslorna gäller polisen och barnskyddet. En del drogbrukare kan uppfatta hälsorådgivningarna som opålitliga, eftersom de samarbetar med olika myndigheter. Uppenbarligen var också tron att hälsorådgivningen vidareförmedlar klienternas uppgifter stor. (Jfr Malin 2006.) 5.13. Verksamhetsrapporteringens förnyelsebehov Hälsorådgivningarna skickar årligen uppgifter om verksamhetens viktigaste indikatorer till Stakes och Folkhälsoinstitutet. På basis av indikatorerna kan man följa upp antalet bytta verktyg, klienter och klientskap samt antalet utförda test och vaccinationer. Dessutom har hälsorådgivningarna ombetts uppgöra en årsrapport om sin verksamhet. Årsrapporten fogas till de viktigaste statistikuppgifterna. Verksamhetsberättelserna ger viktig information om hur det går för hälsorådgivningen, men verkar under årens lopp kanske lite för mycket ha utformats som en genomgång av etablerade verksamheter. Dessutom finns det stora skillnader i verksamhetsberättelserna. Medan en stor hälsorådgivning kan skriva en rapport på tio sidor, kan en liten rådgivning skriva om sin verksamhet på endast några rader eller låta bli att skriva rapporten helt och hållet. Rapportmodellen borde eventuellt förnyas så att den innehåller spelrum. Syftet är inte att göra rapportmodellen längre eller att lägga till mer information om verksamheten i den redan befintliga stommen, utan att ändra den så att den bättre motsvarar just den hälsorådgivningens årliga händelser. Att berätta om väsentliga ärenden, om också lite kortare, i stället för tvångsproducerad text, skulle ge värdefull information om rådgivningens vardag. De saker som kom fram i intervjuerna, rädslor, känslor av att lyckas eller misslyckas eller resonemang kring diverse nya projekt finns inte i de nuvarande verksamhetsberättelserna. Allför ofta finns där inte heller åsikter om verksamhetens utveckling eller utmaningar, vars utgångspunkter finns i klienterna eller i Delfinansiering: Social- och Hälsovårdsministeriets anslag för hälsofrämjande verksamhet; projektnummer 142/KTL/TE/2007 och 019/TRO/TE/2006 149
150 En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare själva verksamheten. Det skulle vara önskvärt att det i verksamhetsrapporterna modigt skulle föras fram kommentarer om angelägenheter som har sysselsatt under året, om genomförda projekt och hur de har lyckats. Man behöver inte göra en lista över förnyelser eller erfarenheter eller förslag som är värda att utveckla bara för listandets skull, men inte heller låta bli att berätta om dessa till exempel av rädsla för att inte få finansiering. 5.14. Stödpersonsverksamhetens och det uppsökande fältarbetets utvecklingsbehov Stödpersonsverksamheten kan i praktiken förverkligas på tre nivåer. Den första av dessa är kamratstöd (peer support), där klienterna utbyter tankar och erfarenheter om frågor i anslutning till droger. Den andra nivån är stödpersonsutbildning (peer education), där klienterna utbildas till tutorer för hälsorådgivningen, med syftet att föra information om hälsorådgivningen till de egna bekantskapsnäten. I Finland har stödpersonsutbildningar, så kallade Snöbollsutbildningar (Lumipallo), ordnats sedan 2001. Deltagarna får ett intyg över att de har genomfört kursen. Stödpersonsverksamhetens tredje nivå är så kallade helpers eller jobister (peer work), d.v.s. drogbrukare som har genomgått Snöbollskursen och för vilka man skräddarsyr en arbetsuppgift som utförs vid hälsorådgivningen eller på fältet. (Malin 2006a.) Stödpersonsverksamheten har ökat i popularitet även när det gäller att minska skadorna i Finland och man trodde att dess roll kommer att växa betydligt. Vid sidan av ett utökat stödpersonsarbete nämnde många att behovet var stort av att utvidga det uppsökande fältarbetet, speciellt för att nå ut till svårt marginaliserade användare och unga användare. Svensson (2003) konstaterar att kontinuitet och regelbundenhet kan anses vara grunden till ett lyckat uppsökande fältarbete. Även om det inte skulle uppstå nya kontakter på en tid eller målgruppen inte skulle visa intresse för det givna budskapet eller för tjänsten, är det viktigt att finnas på plats regelbundet. Till kravet på kontinuitet och regelbundenhet hör också tillit, som kan ta tid att bygga upp. (Svensson 2003.) Där man fram till nu hade utfört fältarbete upplevde man att dess största problem var begränsningen av finansiering och andra resurser, oregelbundenhet och tidsbundenhet. 5.15. Utmaningar vid förebyggandet av hepatit Csmittor Hälsorådgivningen har klart haft effekt när det gäller att minska riskerna i anslutning till injektionsbeteende speciellt beträffande hiv, men effekten är svårare att tydligt påvisa beträffande hepatit C. Antalet fall har minskat sedan toppåren, men utvecklingen är relativt långsam och antalet fall är fortfarande mycket stort. Antalet smittade i den allra yngsta åldersgruppen, 15–19-åringar, har emellertid tydligt börjat minska under de senaste åren, vilket är ett gott tecken. Grundorsaken till den långsamma minskningen av incidensen av hepatit C är epidemiologisk: C-hepatit hann nå en hög förekomst bland drogbrukarna redan i början av 1990-talet och eventuellt redan före det. Eftersom förekomsten bland användare generellt är över 50 procent är den sammanlagda risken för att konfronteras med smittan mycket hög även vid gemensam användning som sker sporadiskt. Av denna orsak kan vilken intervention som helst vars täckning och skyddseffekt inte är i närheten av 100 procent inverka endast långsamt på antalet fall. Därför bör man förbereda sig på att förebyggandet av hepatit C-epidemin är ett långsiktigt arbete. En annan orsak kan också vara att hepatit C smittar lättare via andra gemensamma redskap, såsom lösningskopp och filter och att drogbrukarna ännu inte har tagit till sig detta budskap till fullo. Rhodes et al. (2004)
Page 1 and 2:
Anne Arponen • Henrikki Brummer-K
Page 3 and 4:
2 En tvärvetenskaplig utvärdering
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
10 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100: 98 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 101 and 102: 100 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 149: 148 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 169: 168 En tvärvetenskaplig utvärderi
show all

Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?