Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

More documents

Recommendations

Info

En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsrådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare arbetsformerna inom hälsorådgivningen ska utvecklas med sikte på att hälsorådgivningen så väl som möjligt kan integreras som en del av kommunernas hälso- och socialvård. (Strategin 2002, 19.) Med målet avses i praktiken att den finländska hälsorådgivningsmodellen, som visat sig fungera väl, borde förskjutas från organisationsbaserad verksamhet i riktning mot primärvården. Via målet vill man flytta över ansvaret för att arrangera verksamheten till kommunerna, etablera verksamheten och utse ordinarie resurser för att upprätthålla och utveckla verksamheten. Den absoluta styrkan i nätverket av hälsocentraler är dess regionala täckning, närhet och tjänster, såsom tvärfacklig personal samt laboratorieverksamhet. Svaga sidor kan anses vara det begränsade specialkunnandet samt eventuella attitydproblem vad gäller hälsorådgivningen och dess målgrupp. Målet är att hälsocentralen i sitt befolkningsansvar inom sitt område också beaktar sprutdrogbrukarna och förebyggandet av smittsamma sjukdomar. Kommunerna har kunnat fatta beslut om att ordna verksamheten i samband med till exempel hälsocentralen, där en viss del av personalen sköter tjänsten. Servicen kan också köpas, exempelvis från Aklinikerna. Ofta köper mindre kommuner hälsorådgivningstjänsterna från en större närliggande kommun, då det inte driver det primära syftet att arrangera verksamheten för några potentiella klienters skull och det kan hända att klienterna inte förbinder sig till en service som arrangeras på en liten och bekant ort. Beroende på ort kan till och med fler än tio kommuner köpa hälsorådgivningsservice för sina invånare från en större, närbelägen kommun. Integrationssträvan inkluderar också ett mål om att utbildning borde ges i hälsorådgivningsverksamheten och i tanken om skademinimering, som ligger som grund för den, och på det sättet förstärka expertisen hos personer som arbetar med hälsorådgivning samt förtydliga deras arbetsbeskrivning. Förutom hälsorådgivningen håller man på att flytta substitutions- och underhållsbehandlingen alltmer till hälsocentralerna för att sänka tröskeln för att behandlingen verkställs (Rönkä & Salonen 2006). I statsrådets narkotikapolitiska åtgärdsprogram för åren 2004–2007 betonas minskningen av blodförmedlade smittorisker samt utbudet och efterfrågan på droger. Ett föreslaget mål är att trygga tillgången på ändamålsenliga rusmedelsvårdstjänster. För att nå målet strävar man efter att skapa och upprätthålla mångsidiga rusmedelstjänster, vilket förbättrar tillgängligheten, samt att minska hindren att få vård. Tillgängligheten till rusmedelsvårdstjänsterna förbättras i rusmedelsvårdens specialtjänster och primärvården, så att tyngdpunkten ligger på lättillgängliga tjänster för problemanvändare samt på substitutions- och underhållsbehandlingar, vilka effektivast förebygger bland annat smittsamma sjukdomar. Vid utvecklingen av rusmedelsvårdens servicesystem betonas kommunernas och organisationernas utvärdering av om tjänsterna är tillräckliga och fungerande samt konstateras också att tjänster nämnda i förordningen till lagen om smittsamma sjukdomar (1383/2003) ska ombesörjas enligt behov (Statsrådets principbeslut … 2004–2007, 19. SHM). En väl organiserad hälsorådgivningsverksamhet ger information om drogkulturen och förändringarna inom den samt om marginalgruppens beteende som helhet. Dessutom upptäcker hälsorådgivningarna snabbt epidemiologiska förändringar inom riskgruppen tack vare effektiv testning och en god nåbarhet. 2.1. Hälsorådgivningarnas tjänster Tjänsterna vid hälsorådgivningarna påverkas av de veckovisa öppettiderna, lokalen, personalmängden, klientmängden samt vilka resurser som finns tillgängliga för tjänsten. Det är meningen att hälsorådgivningstjänsterna ska bli en del av Delfinansiering: Social- och Hälsovårdsministeriets anslag för hälsofrämjande verksamhet; projektnummer 142/KTL/TE/2007 och 019/TRO/TE/2006 35
36 En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare sprutdrogbrukarkulturen så att det blir allmän praxis att redskap byts, att rena redskap används samt att rådgivningarna besöks. Hälsorådgivningens stora utmaning är att kunna svara mot att användningssätten ständigt förändras samt att kunna handskas med de fenomen som sker inom drogvärlden och användarna hela tiden varierar. Hälsorådgivningstjänsterna är kostnadsfria, konfidentiella och besöken kan ske anonymt utan tidsreservering. Vid besöket efterfrågas signatur samt födelseår av klienterna. Förutom att konkret byta ut redskap är hälsorådgivningarnas andra funktioner att informera om vårdställen och tjänster, hänvisa till vård samt utföra fältarbete, ge referensutbildning och producera material för hälsofostran. Även om de finländska hälsorådgivningarna har mångsidiga och så lättillgängliga tjänster som möjligt, har man inte lyckats få alla sprutdrogbrukare att använda just denna tjänst. Orsaken till att hälsorådgivningarna undviks kan vara problem med myndigheterna, frågan om hur lättillgängliga tjänsterna verkligen är, de sociala nätverkens problematiska roll eller rädslan för att bli stämplad. För sådana som inte förbinder sig till tjänsterna är apoteksförsäljningen och andra kanaler, såsom uppsökande arbete och referensarbete ytterst viktiga för tillgången till rena redskap. Hälsorådgivningarnas tjänsteutbud är i huvudsak likadant även om det också finns skillnader. Hörnstenen för tjänsterna är utbyte av sprutor och nålar, vilket är den mest använda enskilda tjänsten vid alla ställen och den viktigaste metoden för att få klienterna att förbinda sig till servicen. Mängden av sprutor och nålar som byts varierar från ställe till ställe: på en del ställen får man lika många redskap som man returnerar, men på de flesta ställen är taket satt vid 40–80 stycken. Klienterna returnerar vanligtvis de använda redskapen i tomma flaskor eller andra kärl som de finner säkra. På vissa ställen ges klienterna infektionsriskskärl som de kan samla de använda redskapen i. I en utbytessituation hanterar personalen inte de använda injektionsredskapen, utan klienterna lämnar dem i en container för riskavfall eller på en bricka som underlättar räknandet av verktyg och från vilken de sedan hälls i containern. Returnerade redskap räknas sällan enskilt, utan mängden uppskattas visuellt eller enligt storleken på den behållare som använts för transport. Hälsorådgivningen sörjer för avfallshanteringen av de returnerade redskapen. På rådgivningarna görs hiv- och hepatittester antingen på plats eller så ges remiss för dem, vanligtvis till hälsocentral. En del av rådgivningarna använder snabbtest för hivtestning, vilket ger ett svar på 15 minuter, men ett positivt resultat måste alltid säkras med ett venblodprov. Om testerna inte utförs på plats eller om det inte går att skriva en remiss till exempel på grund av att anonymiteten ska tryggas, strävar man efter att hänvisa patienten till ett anonymt hiv-test, till exempel till Finlands Röda Kors tjänst eller en aidsstödcentral. Vid alla rådgivningar ges muntlig och skriftlig information om smittsamma sjukdomar, om hälsovård och vårdställen samt behandlas små sår, blodkärlsinflammationer, infektioner och skador. Genom personlig kontakt och diskussioner strävar man efter att skapa ett konfidentiellt förhållande till klienten och ge denna information om hur han/hon kan skydda sin hälsa. Vid alla rådgivningar kan man ha stöddiskussioner med personalen och få hjälp vid kriser och akuta problem. Av de vaccinationer som ges är de mest typiska kostnadsfria A- och B- hepatitvaccinationer, som redan ges vid nästan alla hälsorådgivningar. Allas serviceutbud omfattar också gratis kondomer och glidmedel samt tillbehör för rengöring av huden. Förutom sprutor och nålar erbjuds klienterna andra redskap som behövs för injicering, såsom klickskålar och filter. Andra tjänster, som tillhandahålls av vissa hälsorådgivningar, är till exempel läkarmottagningstjänster, måltider, akupunkturbehandlingar samt möjlighet att använda internet. Vissa rådgivningar har dessutom strävat efter att
Page 1 and 2: Anne Arponen • Henrikki Brummer-K
Page 3 and 4: 2 En tvärvetenskaplig utvärdering
Page 11 and 12: 10 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 35: 34 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 87 and 88:
86 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
100 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169:
show all

Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?