Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

More documents

Recommendations

Info

En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsrådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare med den nuvarande hälsorådgivningen var störst bland de personer som hade varit med i verksamheten under nästan hela dess historia. I deras kommentarer betonades att det på senare tid har blivit svårare att utveckla arbetet, att antalet klienter, som ofta är krävande, hade ökat samt hälsorådgivningens tidsbundenhet vad gäller finansieringen. Tidsbunden finansiering och projektfinansiering skapade ett tydligt missnöje bland personalen och dessa finansieringsformer uppmuntrar eller möjliggör inte heller ett långsiktigt arbete. Finansieringsmässigt är hälsorådgivningsverksamheten onödigt ofta ett tidsbundet projekt, vars verkliga framgång i första hand beror på stabilitet och långsiktighet. 5.6. Förtroende för social- och hälsovårdstjänster Många klienter hade i något skede av sitt liv förlorat förtroendet för samhällets social- och hälsovårdstjänster och deras förmåga att hjälpa droganvändare. Många hade flera mentala diagnoser, men ofta upplevde de att diagnoserna inte hade någon betydelse för att förbättra vardagen. Tvärtom blev många ännu mer deprimerade då de fick svar på problemens ursprungskälla, men de fick ändå ingen hjälp. Flera hade varit med om att barnen hade blivit omhändertagna då de hade försökt söka hjälp mot sitt rusmedelsproblem. Andra hade blivit avvisade från vården, eftersom de hade kommit för sent till möten eller inte hade lyckats sluta med sidomissbruket. De kunde dra sig för att komma till hälsorådgivningen, eftersom de var rädda för att polisen eller någon annan skulle känna igen dem och det var inte heller alltid en angenäm erfarenhet att uträtta ärenden på apoteket. Enligt personalens berättelser var det inom basservicen alltid något som var för mycket eller för litet med många klienter. De kunde vara för drogade, för multiproblematiska, för opålitliga eller för skrämmande. Det kunde också hända att de inte var i tillräckligt dåligt skick för att bli betjänade, tillräckligt hövliga för att bli hörda eller också hade de för kort drogbrukarhistoria bakom sig för att få vård. Trots allvarlig blodförgiftning eller annan situation som krävde akut vård vägrade en del in i det sista att uppsöka akuten eftersom de inte ville konfronteras med vårdpersonalens dömande blickar. I största delen av intervjuerna efterlystes en bättre och mångsidigare service för droganvändare. Ofta ansåg personalen att det, trots att det är möjligt att ytterligare öka hälsorådgivningens serviceutbud och föra den närmare rusmedelsvården, när allt kommer omkring är basservicens uppgift och skyldighet att bära sin del av ansvaret för att hjälpa denna grupp av klienter. 5.7. Klienternas förtroende centralt Förtroendet verkade stiga fram som den största enskilda faktorn för att hälsorådgivningen ska lyckas. I alla intervjuer betonades hur viktig tilliten är och hur tilliten byggs upp och upprätthålls i den dagliga verksamheten. Den tillit som byggts upp mellan hälsorådgivningen och den så kallade marginella gruppen kan även reflekteras på andra delar av servicesystemet som är väsentliga för gruppen och följderna kan vara mycket positiva. Närmandet mellan drogbrukaren och primär- och socialvården kan emellertid vara långsam, även om drogbrukarens förtroende för tjänsterna ökar. Kuussaari (2006) intervjuade personer inom social- och hälsovården kring åsikter om narkotika och droganvändare. Undersökningen visade att de som arbetar inom specialtjänsterna är mer förstående till droger, medan de som arbetar inom basservicen har mer avvisande åsikter. Kuussaari ansåg att den tidvis till och med fientliga inställningen till drogbrukare bland dem som arbetar inom basservicen är speciellt illa för det förebyggande drogarbete som till Delfinansiering: Social- och Hälsovårdsministeriets anslag för hälsofrämjande verksamhet; projektnummer 142/KTL/TE/2007 och 019/TRO/TE/2006 143
144 En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare stor del genomförs inom basservicen. (Kuussaari 2006.) I intervjuerna kom det fram att attityderna till drogbrukare och drogbrukartjänster fortfarande är negativa inom basservicen. Hälsorådgivningens relation till medierna verkade vara positiv och balanserad. Ändå önskade man att den bild som gavs av hälsorådgivningen i offentligheten skulle vara mångsidig och mer behandla arbetets innehåll. Samarbetet med polisen verkar ha stabiliserats till att vara hövligt distanserat, även om relationerna ortsvis kan vara mycket varma. Rädslan för polisen hindrar inte största delen av Finlands sprutdrogbrukare från att använda hälsorådgivningens tjänster. 5.8. Antalet utbytta injektionsredskap Som vi redan tidigare har konstaterat är verksamheten tillräcklig i den mån att hälsorådgivningstjänsten har nått ut till en stor del av de uppskattade drogbrukarna. En viss otillräcklighet kunde emellertid märkas till exempel beträffande det tak som satts upp för antalet verktyg, eftersom man önskade ett större antal än vad som fanns tillgängligt. Enligt intervjuerna ville klienterna byta ett större antal verktyg än vad en del hälsorådgivningar går med på att byta. På de orter där tillgången på hälsorådgivningstjänster är begränsad, dit många personer från andra orter kommer eller där apoteksförsäljningen inte är täckande borde man kanske överväga att avlägsna taket för antalet byten. Det kunde vara möjligt att testa det verkliga behovet av antalet utbyten genom att avlägsna begränsningarna till exempel under en viss tid. Då får man en uppfattning om ifall begränsningarna alls har samma proportion som det antal som byts under den tiden. Man kunde även testa behovet av att öka antalet utbyten genom att låta de regelbundna och långvariga klienter som testar sig regelbundet och får sina vaccinationer ta med sig så många verktyg som de returnerar. Man kunde även överväga att avlägsna begränsningarna för vissa personer eller grupper, såsom hemlösa och dem som har familj. Enligt verksamhetsstatistiken verkar det inte finnas något direkt samband mellan antalet utbytta verktyg och ortens storlek. Statistiken visar att antalet utbytta redskap på orter med under 50 000 invånare kan var fyra gånger så stor som på orter med över 100 000 invånare. Stora orter och stora rådgivningar avviker i allmänhet genom ett stort antal utbyten, men på små och medelstora orter är linjen för antalet byten inte lika klar. Antalet byten varierar mycket både på orter med 50 000– 100 000 invånare och på orter med under 50 000 invånare. På små orter varierar utbytet mellan några hundra utbytta verktyg per år till cirka trettiotusen, på medelstora orter från ett par tusen till över fyrtiotusen. Ortens storlek i sig berättar inte om antalet utbytta verktyg, utan det verkar som om bland annat klienternas antal, öppettider och begränsningar av antalet utbyten inverkar på antalet. Antalet utbyten kan vara relativt stort även med ett litet klientantal om rådgivningen är öppen mer än en gång per vecka och antalet utbyten inte är begränsade. Skillnader i antalet givna och bytta verktyg kan skapa motstridiga meddelanden om hälsorådgivningens linje, önskemål och målsättning med utbytet. Det största problemet med principen om antalet utbyten är att verktygen eventuellt inte räcker till. Man kan mycket väl hålla fast vid bytesbegränsningarna på de platser där rådgivningen ofta är öppen eller om klienterna utan oskäligt stort besvär kan skaffa verktyg även på andra ställen, till exempel på apotek. Om dessa villkor inte uppfylls, kan tillgången på verktyg vara otillräcklig. De tak som satts upp för antalet byten kan också vara av ekonomisk betydelse, för även om sprutor och nålar i sig inte är dyra skulle ett obegränsat utbyte kunna öka verksamhetens kostnader i det långa loppet.
Page 1 and 2:
Anne Arponen • Henrikki Brummer-K
Page 3 and 4:
2 En tvärvetenskaplig utvärdering
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
10 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94: 92 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 101 and 102: 100 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 143: 142 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 169: 168 En tvärvetenskaplig utvärderi
show all

Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?