Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

More documents

Recommendations

Info

En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsrådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare många andra motiveringar. Riskfyllt sex berodde oftast på omständigheter då det var mycket svårt att skydda sig eller till och med omöjligt. Berusning eller att byta sex mot olika tjänster konstaterades vara de mest typiska orsakerna till att ta sexuella risker, förutom ren likgiltighet. Kvinnornas möjlighet att skydda sig konstaterades i många intervjuer vara sämre än männens. Av kvinnliga klienter hade man i någon mån hört om våldtäkter och annat slags våld, då det hade varit omöjligt att skydda sig. I parförhållanden förmodade man att oskyddat sex berodde på tillit och närhet, och i intervjuerna kom det fram att man i parförhållanden fäste mer uppmärksamhet vid att skydda sig mot graviditet än mot smittsamma sjukdomar. Många uppfattar det inte som prostitution om det är inom bekantskapskretsen. Om det är en man som skaffar drogerna och de har ett sexuellt förhållande, så klassas det inte på det sättet som prostitution, utan mer som ett parförhållande. Utgångspunkten kan vara ett parförhållande eller droganskaffning. Så ser man det inte. I: Men det här är ingen ovanlig företeelse? S: Nej. Det är en suddig gräns. Många kvinnor har en kille som skaffar ... men nog skaffar flickorna också pengar, men hur mycket är det prostitution? Åtminstone pratas det inte mycket om det. Men nog är till exempel våld en del av dessa parförhållandefrågor. Det sker förskräckligt många våldtäkter, i förhållande till majoritetsbefolkningen. 4.2.3.8. Smittorisk i fängelser I finländska fängelser har man inte tagit i bruk ett bytesprogram för sprutor och nålar, utan fångarna har tillgång till ett desinfektionsmedel, Virkon, som är avsett för att rengöra verktygen. Många nämnde att infektionsrisken vid drogbruk i fängelser fortfarande är stor, men att risken sannolikt har minskat tack vare Virkon-lösning, som används för att desinficera verktygen, projektet Terve som nyligen har slutförts av Stiftelsen för Kriminalvårdens Främjande och utbildningar av stödpersoner som ordnas i fängelset. De som kände till fångarnas situation väl sade att tillgången till Virkonlösning och hälsorådgivning inte var systematisk eller garanterad i alla fängelser. I allmänhet ansåg man att genom injektion drogbruk inte kommer att upphöra i fängelserna och att det i fängelserna borde ordnas utbyte av verktyg. Positiva effekter av utbytet skulle förutom minskad infektionsrisk även kunna vara ökad allmän säkerhet. En av de intervjuade funderade över hur verktygsbytet kunde ordnas. Å ena sidan tänker jag på personalen som jobbar där, på fångvaktarna, personalen är underdimensionerad. Skulle det innebära trygghet? Jag anser att det skulle innebära trygghet. De som är beroende skulle få medicinera sitt eget beroende som de anser bäst. Även av det uppstår ett eget kollektivt spel där, om vilka droger som används. Några av gamla förbundets [övers. anm. ”vanha liitto”, slang för de användare som hörde till ”Finlands första knarkvåg” på 70–80-talen] klienter har berättat om att de som använde någon gång på 70- och 80-talen fick använda i fred. Det gav lugn och ro i huset, var och en visste sin egen plats. Det uppstod ingen större uppståndelse av det. Kanske saker och ting har förändrats. Nuförtiden finns det gäng och andra som vill dominera, kanske det har förändrat saken. Det där är en svår fråga. Men det behövs absolut information om hälsorådgivning på alla möjliga sätt, hälsorådgivning i huset och absolut Virkon. I: Så det är alltså sånt som man åtminstone kan ordna? S: Absolut. Personligen tycker jag nog själv i slutändan att de som använder där borde få använda på ett säkert sätt. De här frågorna är alltid så mångdimensionella. Personalen ansåg att drogbruk i fängelset är förknippat med större risker än i frihet och att användningen är svårare på alla sätt. Först och främst är verktyg inte tillgängliga officiellt, Delfinansiering: Social- och Hälsovårdsministeriets anslag för hälsofrämjande verksamhet; projektnummer 142/KTL/TE/2007 och 019/TRO/TE/2006 103
104 En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittoförebyggande hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare utan de smugglas in i fängelset utan lov. För det andra är de fångar som använder droger ofta tvungna att dela de få verktygen med andra fångar. För det tredje måste injektionen ske verkligt snabbt, eftersom den oövervakade tiden är relativt begränsad. För det fjärde hade man hört av klienter som suttit i fängelse att desinficeringen av sprutor och nålar frätte på verktygen och att rengöringen var en åtgärd som gick för långsamt. Att desinficera verktygen genom kokning tog cirka 15 minuter och med Virkon-lösning minst tio minuter. Om flera personer ville ha en drogdos och det bara fanns en uppsättning verktyg, hände det mycket ofta att de inte rengjorde verktygen efter varje injektion. Det finns ju Virkon, och det får de i förpackningen för bashygien, men en del personer säger att det är svårt att gå och be om mer. Det är sedan samma som att berätta [om användningen], eftersom alla får förpackningen för bashygien. Därefter måste man be personligen. Det är inte lätt. Ofta frågar jag av fångvaktare vad det är för skillnad på om det finns Virkon att putsa redskapen med eller rena verktyg. Fångvaktarens roll är förstås hemskt svår. Svårt att tänka att det finns sprutor och nålar där. En fångvaktare önskade en gång att det åtminstone skulle finnas en plats, ett rör, där fångarna kunde returnera verktygen då man gör razzior, så att nålarna inte skulle sitta i ens egna fingrar. I: Men uppenbarligen finns de där ändå? S: Ja. Tyvärr finns det så få av dem, att man använder samma. I: Så det här fungerar inte på det sätt man önskar i fängelserna? S: Nej. Tyvärr inte. Det är åtminstone bra att det nu finns Virkon och det borde åtminstone finnas i de gemensamma tvättutrymmena. Svararna berättade att klienterna i regel känner till riskerna med injektionsbruk i fängelserna och naturligtvis skulle man även vilja använda rena verktyg i fängelset. Många av dem som svarade nämnde att de strävar efter att diskutera alternativa användningssätt med klienterna före ett känt fängelsestraff. Många berättade att det inte alls är ovanligt att klienten slutar eller åtminstone minskar användningen under fängelsestraffet. Orsaken till att de slutade tillfälligt sades ofta vara att drogerna är dyra i fängelset, eventuell skuldsättning och rädsla för våld. Man tänkte emellertid inte på fängelsevistelsen som varaktig avgiftning eller drogavvänjning, eftersom många av klienterna konstaterades återvända till injektionsbruk efter avtjänat straff. En kvinna hade inte använt under hela fängelsevistelsen. Hon fick permission, men hälsorådgivningen var stängd. Hon hade velat komma och prata och få stöd. Hon hade varit där ett par veckor utan, men började ändå använda. Hon hade ingen bostad, så hon sov hos kamrater som använde. Hur kan man då låta bli att använda? Sådana fall har det funnits många av. Det är irriterande, då de som har suttit i fängelse återvänder till det civila och de inte har någonstans att ta vägen. Förutom till andra användare. Många slutar ändå för den tid de sitter i fängelse. Å andra sidan betonade man att klienterna, tack vare effektiv testning, det goda hiv-läget och ökad kunskap, från år till år är friskare då de åker i fängelse, vilket för sin del kan minska smittoriskerna. Trots att man i intervjuerna nämnde att många slutar eller minskar det intravenösa bruket under fängelsetiden, nämndes också de som inte ändrar sina användarvanor, utan strävar efter att fortsätta använda droger på samma sätt som i frihet, flera gånger. De som inte slutar använda droger under fängelsestraffet är på basis av intervjuerna de användare som är mest vårdslösa, de är långvariga användare och tar fler risker. Många av dem hade redan hepatit C eller hiv och ofta ett tvångsmässigt behov av att få och använda droger. Personalen hade synpunkter på hiv-positiva sprutdrogbrukare som ständigt avtjänade fängelsestraff och man visste att många av
Page 1 and 2:
Anne Arponen • Henrikki Brummer-K
Page 3 and 4:
2 En tvärvetenskaplig utvärdering
Page 5 and 6:
Page 7 and 8:
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
10 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54: 52 En tvärvetenskaplig utvärderin
Page 101 and 102: 100 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 103: 102 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 155 and 156:
154 En tvärvetenskaplig utvärderi
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169:
show all

Förtroende och fri vilja som grund för ... - Julkari

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?